Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar aristrocatisk, sager en författare, emedan
den måste väljas bland de rika och
ålderstigna, och emedan de väljande redan
måste betala 3oo Francs direcla skatter och
vara 3o år gamla. Det democratiska
ele>-mentet i statsbyggnaden finnes således icke
i lagstiftningen. Detta är så mycket
farligare, sorn det icke eller finnes i
local-sty-reisen; ty municipal-inrätiningen, som
utgjorde revolutionens grundpelare och
der-igenom ådrog sig ett oförtjänt hat, finnes
qvar endast till namnet; regeringen nämner
alla local-embetsmän. Bland Frankrikes 3o
millioner invånare finnas blott 91,000
valmän (76,000 Arrondissements- och 19,000
Departements-valmän , efter 1820 års
vallag), 20,000 valbara och 43o deputerade *)
Man måste tillstå, att, orn ock endast
de förmögne äga att välja och endast de
rike att väljas, så är valrältigheten likväl
icke fästad vid privilegier och gamla
orimliga vanor, såsom i England, där den mest
uplysta och förmögnaste man icke lar
välja något ombud, i tall han icke råkar att
bo i en stad, som fordom ägt välmåga och
valrätt, men däremot några eländiga
fiskare utse en nationens representant, i fall de
upslagit sina nästen ibland pi jvilegierade
ruiner, hvilka dessutom ofta ägasoch
com-inenderas af en magnat > lagstiftningens
andra afdelning. Detta lemnar rum åt det
smutsigaste af allt inflytande, köp för
con-tanta pengar , hvilket icke bör kunna äga
rum i Frankrike. Det inflytande däremot,
»om i sistnämnde land kän äga rum, är det
egna inleressets, i fråga om sjelfva saken.
•) Deputerados autsl har ofta bli fvi t föran dra dt,
Det var först 262 (Cll?rtaiis stadgande ar
obe-siärodt, ilft dc deputerades antal under,
revolutionen 00b Napoleon varierat i högsta’grad);
Sr 181 5 kalladi» 3<j5 deputerade. Sedan Mef—
v;o de 258, hvilket fortfor till sisll. år, da dc
172 depurtvments-deputerade tillkomiuo.
Det stora loford måste man dock
lem-na Franska vallagen, att den lemnar rum
blott åt ett enda enskildt interesse, spridt
öfver hela landet, nemligen rikedomens; då
däremot i andra länder en mängd andra
enskilda interessen gör sig gällajide, ja,
såsom här, särskildt representeras. I
Frankrike väljer icke jordbrukaren särskildt sina
ombud, köpmannen sina, en klass löntagare
sina; på stad och landsbygd är ingen
skil-nad; den, som genom sin förmögenhet
anses oberoende och i stånd att vara upl.yst,
afgifver sin röst, han må för öfrigt vara
af hvad yrke sotn häldst.
Men om ock principen är riktig, så
synes dock tillämpningen oriktig; just
denna egendoms-grad är säkerligen för högt
bestämd. Och hvad som måste varalalskt,
är stadgandet om sjelfva
representanternas rikedoin. Den väljande bör hafva en
viss egendom, for att vara fästad vid
landets interessen; men därmed är ock all
nödig säkerhet vunnen. För den, sora
icke väljes, behöfva säkerhets - mått och
vilkor stadgas; för den, som väljes, är de
väljandes förtroende vilkor nog; allt
stadgande om ålder, egendom, yrke o. s. v. är
och blifver ett band, som mången gång
hindrar de väljande alt taga den, som de
finna skickligast, och däremot tvingar dera
att taga bland några män, af hvilka
möjligtvis ingen förtjänar eller äger deras
förtroende. Detta är alldeles såsom fordom i
Rom, där Plebejerne fingo välja Consuler,
men måste välja dem bland Patricierna.
De skulle taga en fiende, det visste de;
frågan var blott att få den minst bittre.
Till någon del är det onda afhjulpet
därmed, alt i de departementer, som ej äga
5.0 invånare, hvilka betala 1000 Fr. i
di-reeta skatter och äro 40 år gainla — och
departementer finnas, som äga knappast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
