- Project Runeberg -  Stockholms Courier / Courieren från Stockholm N:o 1-71 1821 /
129

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 32. 1821.

COURICRE&,

FRÄN STOCKHOLM.

—w ■ ♦- — »—w-

Thorsdagen den i<5 Augusti.

Några anmärkningar vid den nya
Skol-Ordningen.

C

Oectionen 1 , Cap. 5, $. 4. af i fråga
varande Skol-Ordning lyder så: ”Ej heller
”må den antagas” (till lärjunge i Skolan),
’’som icke kan för läroverkets Rector
styr-’’ka, alt han, genom egna tillgångar eller
”andras understöd, kan sig vid läroverket
”uppehålla.”

Om man kunde, af de i vetenskaper
konster och statens värt utmärkte män,
som i yttersta fattigdom dragit sig fram
genom skolor och läro-verk, få ett svar
på den frågan: Då J ingingen i skolan,
hvad säkerhet Jiaden J dä pä möjligheten
att uppehålla Er under Er lärotid och
kunna fullborda Er upfostran? — om man
kunde få ett svar på denna fråga, så skulle
det säkerligen icke utfalla till fördel för
denna §. Vi förvånades alla, för icke lång
lid tillbaka, öfver en viss Furstes
befallning, att i hans stater ingen fick studera,
hvars far icke var af Rådsvärdighet. Vi
hafva med förargelse nyligen sett ett visst
parti i Frankrike yrka otjänligheten och
onödigheten, ja fördärlligheten af den fattiga
medborgare-klassens bildning. Tryggt kan
man påstå, «tt ofvamiämnde §. i det
närmaste leder till samma mal.

Ynglingen, som vill antagas i skolan,

huru skall han styrka, hvad som stadgadi
ar att han måste styrka? Intet annat sätt
är tänkbart, an genom vederbörlig
auetori-tets intyg om hans egen förmögenhet,
eller genom andras förbindelse att fylla
bristen deri, d. v. s. deras burgen, hvars
vederhäftighet nemligen Rector äger pröfva.
Mången kan vara hugad att understödja ett
fattigt barn; men hvem vill eller kan fur-,
binda sig därtill? Hvem vill risquera alt,
under hvad förändringar, som kunna
inträffa i ens egen förmåga alt hjälpa eller
den understöddes upförande och förtjänst
af hjälp, förbinda sig till en ansvarighet,
hvars längd ingen kan beräkna? Ingen ting
är stadgadt om denna tidslängd. Skall den
af Rector bestämmas? Om den ansvarige
— hvilket aldrig lärer kunna nekas, om
någon skall vilja blifva det —efter en nyck
eller tvingad af omständigheter, upsäger
ansvarigheten, skall då ynglingen utköras ur
skolan, om han ock gifver det bästa hopp
oni sig? Skall Rector träda i ansvarighet,
om han godkänt en osäker borgen?

Den, som sett våra läroverk, känner,’
att en stor mängd, kanske ofta
pluraliteten, af den studerade ungdomens föräldrar
består af fattiga, som svårligen skulle
kunna skaffa intyg om sin förmåga att hålla
sina barn i skolan. Skola dessa barn då
vara dömda alt icke få lära något? — På
alla dessa frågor lärer man svårligen kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821b/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free