Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härleda begrepp om folkets lynne och
bildningsgrad, måste man äga filosofisk och
ästlietisk odlihg o. s. v.
Detta afsteg har fordrats, för att visa
orsaken, hvarföre all den lärdom, som en
tid användes på forskningar i Svenska
häf-derna, bar så liten frukt. Gången af ett
iolks sträfvande till bildning och stat
uply-ses foga genom antiquiteter, chronologier
och genealogier, ehuru nyttiga de ock må
vara till upsattande af historiens skelett.
Också äga v* ganska myeket arbete
undan-gjordt i Chronologi, Antiquiteter och, i.
allmänhet, gamla historien. Men från den
tid-, då svenska samhället begynte antaga en
mera stadgad form, hafva vi föga annat än
strödda historier om vissa epoker, vissa
Konungar. Om andra däremot (t. ex. om Johan
111. och han» son, om Carl IX och oro
han» sons sista och vigtigaste regeringsår)
finne» nästan intet, och ändl ligen platt
intet om vissa (t. ex. Carl XI och hela
Fri-hets-tiden — ty compondier kunna ej
räknas). Och hvad är dessutom mängden af
hvad vi äga sålunda spridt? en Giers, en
Tegel, en Widekindi, en Nordberg?
Men huru kommer det till, att sådana
män, som. Celsius , ilotin Haltenberg och
kanske ännu ett par, icke utarbetat iner
än fragmenter? Sä lärda och outtrötleliga
män tyckas hafva bordt kunna medhinna
något, som till vidd någorlunda svarat mot
en Humes , en Henry’s , en Suhms, en
Hä-berlins, en Vellyds, en Lagerbrings, en
Da-lins arbeten. Orsaken ligger säkert icke i
nationen» bristande interesse för saken, men
tilläfventyrs endast i svåriglteten att ho» ett
sa fåtaligt folk och på ett så litet kändt
språk utgifva arbeten af större vidd.
Orsaken må dock vara hvilken som
häldsl; sjelfva faetum är gifvet, att vår
nyare historia företer ett chao», där inger»
standpunkt ännu är belästad , ingen karak-
ter ntvicklad och allmänt erkänd, intet
system synligt. Hvar och en kan, efter
behag, framställa nästan hvilka besynnerliga
satser, han behagar; ty näslan hvarje
fac-tum är tvist underkastadt. Knappast kan
någon utom forskaren och samlaren
debattera Irågan; detaljerad kännedom af de
fac-ta, livarpå ett omdöme bör grundas, är
icke tillgänglig för den större, om ock i
andra saker tämligen bevandrade, allmänheten.
Därföre har man sett upstå en mängd
brochurer i vår historia, små bemödanden att
etablera en och annan enskild sats, utreda ett
och annat faetum, sprida ljus öfver ett och
annat särskildt förhållande. Vid bristen af
en sammanhängande, systematisk historia,
äro dylika företag icke utan förtjänst.
Närvarande skrift förråder mycken
verklig kunskap, och icke död kunskap, i de»
nyare Svenska historien. Den visar älven
ett varmt och uplyst nit för fäderneslandet.
Då härtill kommer en lefvande och stark
kolorit i stilen, förtjenar skriften utan
tvif-vel upmärksanthet, men blifver också
der-före så mycket farligare och mera
förvillande, i fall skefva a sigter skulle äga ruin.
Detta är, hvad vi ansett böra blifv»
löre-mål for en kort undersökning.
Äiqnet är af en vidd och vigt, alt
man knappast borde våga sammantränga det
på 60 oetafsidor. Fråga är om icke
mindre än att updraga en jemnfÖrelsetafia
mellan Sveriges Konungar från Gustaf I tilt
Carl Xll, eller \Vasa.-Konungarne T såsom
Förf. kallar dem.
Hufvudpunkfen-, hvaromkring förf.
vänder sig, måttstocken, hvarmed han
upskat-tar regenterna» värde, är en egen idée,
som han kallar Svenskhet. Troligen skulle
det blifva svårt för honom sjelf att göra
sig reda för betydelsen* af detta ord, så
vida han därmed menar annat än kärlek
till Sverige och Svenskt lynne. Elemen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
