Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spanjor er nes välde i den delen af Amerika är slut.
D. 8 Ang. skrifvös frän Cadiz, att Vice-Konungen
hade q var blott Veracruz, Puebla och Mexico, och
intet annat altcrnalif än att capitulcra eller slå sig
igenom till Veracruz; ett ganska farligt företag, då
han hade löga magt qvar. Man hade ej kunnat i
Mexico samla mer än 3ooo man, dålturbide
däremot endast i Bajio samlat .’ooo, med livilka han
gick mot hufvudstaden. Nästan hela provinccn
Veracruz hade underkastat sig Insurgent Generalen
Victoria; i sjclfva Veracruz var descitioncn stor
hland dc Kungliga och allt i yttersta bestörtning.
Trupparne drogos åt Mexico. Efter Öfverste
He-vias död vid anfallet på Cordova d. 18 Maji, hade
Ilurbide afslutat en cppitulation med Generalerna
Cmz, Negrcte och Quintana samt med Biskopen
af Guadalajara, däri dc förbundit sig att anfaga hans
coustitutions-giunder. Iturbidc, med dessa
gruu-d r, herskade redan öfver provincerna Guadalnjaja
Fotosi, Zacatecas, Guauajuato och Bajio. Efter
denna capitulalion intog han Vulladolid, där
Com-mendahten, Cela, capitulerade med i5oo man. Af
dessa togo många tjänst hos Insurgenterna; endast
ftoo gingo St Mexico. Sladsstvrelsen i Veracruz
har begärt understöd från Spanien; och något har
redan afgStt.
Spanien. Ännu höres dagligen om
ströfeorp-scr i del inre of landet, mest i de södra
proviu-cerna. — Cortes äro kaHodc till d. 28 dennes. De
skttla sysselsätta sig med landets iiidelniry; och
forvaltningens »i gauisation , med milda stiftelser, med
Atmricas lugnande, med criminal-lagcn, med
Militär- regleringen o. s. v. – Det påstås vara fiåga
om vigtiga förändringar i conslitufiunen , t. ex. om
införande al två kamrar i representationen (den
ena De stores (dc los Primos), den andra dc
deputerades), om absolut veto å Konungens sida
tn. in. Däremot skulle folket välja sina
loral-embets-män, munkars srcularisatiou och kloster- egendoms
försäljning fortfara o, s. y.
F d. Finattce-Ministern Arguclles har, på en
resa, blifvit i Snntandcr emot tagen med så l ula
sång-stumpar, att han afrestc midt på natten. I Bilbao
däremot lamt han god mottagning.
Portugal* Konungen blifvcr dagligen allt
mera populär, visar sig ofta ofTentligcu och
emot-tages alltid med den största cntbusiasin.
D. 4. Ang, bcslöto Cortes alt nämna tv*
coin-missioner, den ena i Cnimbra, att uturheta förslag till
c itninaUlag; den andra i Lissabon alt utarbeta clt
till civil-lag. — D. 6 beslöts, att ingen Deputerad
ftr. för sig eller andra, begära eller euiottaga
någon nåd aller uågot embete af regeringen , så vida
hat) icke enligt aneiennetet opstiger, i sin ordning,
till ett embelp. Ett förslag, att ingen Deputerad ,
utan Cortcs’s tillstånd, finge upvakta Konungen,
upsköts.
Sjö-ministern har gifvit ordres, att Gr. dos
Arcos, då han kommer, icke får landstiga.
Regeringen i Rio har inberättat, att han är öfversäud
såsom fånge på ett fartyg,
England. Coroners Conrt har flera gånger
suttit öfver frågan om Honey’s död. Han blef med
ett pistolskott dödad vid Drottningens likfärd. D.
20 Aug. voro redan 25 vitlncn i målet hörda, och
följande dagen skulle göras ett försök att låta
vittnena upsöka banemannen, därigenom att
hästgardet upställdes och vittnena besågo bela corpscn.
Gard.ets upställning gick dock icke för sig ; ocl)
vittnena, som skickades in i caserucn, utkördes.
Häröfver yttraejos vid domstolen högt missnöje af
Sheriffen YVaitbman och flera andra. Saken
rätta-des imcdlertid och förklarades hafva skett af
missförstånd. Vittnena fingo se corpsen , lika klädd;
som d, t4 (vid processionen). Ett vittne påstår sig
igenkänna banematmeu i en Liculenant vid namn
Mister Gore, —• Undersökning är äfven anställd
om cn annan nians död, som inträffat vid samina
tillfälle,
I Dublin följer den ena högtidligheten på den
andra. Katholikerna hafva ingifvit cu addres.
Konungen lät före audienrcit kalla till sig den första
katholska Peeren i riket, Lord Fingal, betygade
honom sitt höga nöje öfver katholikereas hyalitit
ocli goda uppförande, försäkrade dein om sitt
beständiga beskydd och lofvade Lord F. St. Patriks
Orden.
Engelska Ministern i Paris har redan
ordentligen notiGcerat Franska bofvet om Drottningens död,
Aldir.nan Wood bar låtit införa i tidningarna
ett bref, däri han besvärar sig öfver Dr.
Lushing-ton, som vägrat honom att få medlölja i
Drottningens likprocession. Han hade i Harwich , på
regeringens vägnar, fått det det svar , att
Testa-meuts-cxccutorcrne vägrat upfora lians namn på
listan af de personer, som skulle åtfölja liket tilj
Braunschweig.
Neapel. Furst Canosas afsSttning från
Police-Ministers-embetet skall hafva härrörj af hans
oenighet med Bar. Frimont. De nuvarande
Policc-Commissariernas förvaltning är mvcket mildare.
Väpnade röfyareband fortfara att ofreda poster
ocli resande.
STOCK HOL M,
Tryckt hos ElmÉn och Granberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
