Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hofva en lärd bildning, rrv’n sedermera
också icke vidare fortplanta dtii, eller utvidga
vetenskapernas region, utan blott behöfva
att känna deras nu varande tillstånd och i
såmfundslifvet infcra resultaterha, del yare
sig som kyrkans eller lagens tjcriare, som
administrativa eller ekonomiska embetsrcän,
som läkare eller fältskärer. FÖr dessa, som
lefva midt ibland folket och som måste
egna det hela sin verksamhet, kan intet
vara vigtigare, än att tidigt lära känna
folkets behof, med alläggande af all förnäm
afsöndringsanda, och att genom
erfarenheten göra sig bekant med dess sinne och
karakter, samt med ett förädlande
exempel förelysa det i allt, hvad som
tillkommer den sjelfständiga siatsborgaren. Anses
det nu såsom en fördel hos våra
förbättrade borgareskolor, att i dem gossar af helt
olika stånd och villkor Unnas förenade och
täflande med hvarandra, sysselsättas genom
samma undervisning och lekar; huru
myckel mer måste då den gemensamma
krigs-tjensten och kamratskapet under
fäderneslandets fanor, det vara sig nu såsom blott
öfning eller också i ett verkligt fälttåg, äga
fördelar af denna natur? Likaledes måste
för den fullvuxna mannen deltagandet i
borgerliga göromål, som edsvuren i domstolar,
eller som förvaltare af statens och dess
stads-eller läns-angelägenlieter, vara en verklig
båtnad. Likväl måste undervisningen vid
scholor och akademier taga en med denna
synpunct ölverensstämraande rigtning;
framför allt skall talekonsten, som fordomdags
visade sig så mägtig, åter komma i
anseende, och man får visserligen bifoga mycket
till kunskapernas encyklopedie samt mycket
borttaga, som icke mer tillhör tidens behof.
Det blir derigenom i alla afseenden — och
vi anhålla, att detta icke
måttelemnasobemärkt ___ blott frivilligt och enligt eget val
samt förberedelse, hos dem, iill hvilkås led-
ning dessa föremål aro anförtrodda, sortt
detta skall ske, hvilket dessutom snart
kommer att af sig sjelit inträffa. Det torde
nämligen — vi våga yttra detta k ätt eri — det
torde inom kort blilva omöjligt att
bibehålla alla de bokliga kunskaper, som nu
fordras af dem, som villja tillhöra den
studerade klassen, och det på den enkla grund*
att detta omfång med tidens fortgång
beständigt vexer, samt det gamla, utträngdt
af det nya, måste uphöra att vara praktiskt.
Vetenskapernas tillstånd för hvarje praktisk
kunskap gifver liäröfver det ögonskenliga-;
ste bevis.”
(Slut c. a. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
TurHie^, I Odessa ocb, i allmänhet, i
Rysa-land tviflax man ej mor oin krigets snara ’ utbrott.
Rysslands krigsförklaring väntades innan kort
(lie-ter det från Odessa af cl. i5 Aug.) oeh två af dö
courierer, dem Grcfve Langeron, efter Bar.
Stra-gonows ankomst, afsände (till Amiralen Grelve
Or-tow i Scbastopol och till Grcfve Witgenstein vid
Pruth), troddes innehålla bestämda instruetioner
om ficndtligbeternns början. I Tyskland påstås
däremot, att fredens bibehållande är sannolikt,
Turkiska eabinettet skall vara mycket böjdt för
eftergift och endast sc sig tvunget att gå med mycken
försiktighet tillväga , för folkets skuld.
tJndcrliand-lingaruc skola till oeh med fortsättas från Odessa.
Allt livad som å de öfriga christna mogternos sida
negotierades nied Porten, under do 13 dagar
Stro-gonow låg oin bord vid Buynkdere och hindrades
af inotvind att utlöpa, gjordes gemensamt af
Frankrike (där dc ofliciclla tidningarne nu mera tala ur
en för Turkarne mindre gynnande ton), Ryssland,
Österrike, Eugland , Preussen, Sverige och
Nederländerna. Af de detaljerade berättelser, man nu
har om händelserna under de dagar, som fdrflötu
mellan afgifvaudel af Ryska ultimatum och
Sfro-gonows afresa, synes, att Sultan med
högdragenhet svarat sig vilja uprälthålla värdigheten af Kali—
ler na« throu och icke tillåta någon främmande magt
att inblanda sig i doss sonvemainetets-iäiligheter.
Han nekade bestämdt att gifva ett mer
tillfredsställande svar, än det man redan sett; och Keis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
