Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varu- represen|ati ver eller, med etl ord sagdt,
icke synnerlig rörelse.
Äunu ett annat slags
corporations-egendoru liar upstålt —, utom statens,
hvar-om nog olla är taladt och hvarsskadUghet
ar nog bevisad _____ Allmänna banker och
lån-inrättningar hafva, ofta utan annan fond
än pant och den väntade vinsten, försträckt
mynt på fast egendom. Hvar’détta en gång
starlnar, är svårt att säga. Tänkbart är dock,
att bankerne, vid en slutlig realisering af
sina fordringar och i händelse af bristande
köpare af panterna, måste sjelfve taga
in-iörsel i egendomarna, förvandla dein till sina
och sköta dem genom landbönder. Den tid
kan komina, då, genom bankolån,
odlingslån och dylikt, de allmänna penningeverken
och deras utgreningar blifva de enda verk’
liga fastighetsägare i landet.
I ett land, där corporalioner hafva fast
•gendom, och i synnerhet i ett land, där
den växer, ma9te patrioten med bedröfvelse
se emot framtiden. Det är en afgjoril
sak, att om människan skall utvickla sina
krafter och med drift arbeta på hvad hon
liar under bänder, så måste hon äggas
därtill af den vissheten, att det är för sig sjelf
och de sina hon arbetar, att ingen annan
skall skörda frukten af bennos mödor, och
att hon fritt kan disponera denna frukt.
Detta är orsaken, hvarföre stora gods, i
synnerhet oförytlreliga fideieotn misser,
förstöra industri, välstånd och bildning i eil
land, där de tagit öfverhanden. Det är en
glädjande erfarenhet, att de stora
frälse-gödsen i Sverige allt incr skingras, och atl
en sjellägande landtmanna-klass, som sjelf
sköter h vad den äger, npstår på deras
ruiner. Den, som sett t. ex. Skåno nu och
lör f»o år tillbaka, forstår, hvad vi mena.
Alen under det denna stora revolution
går så lugnt och lyckas utan de förlät liga
Rakningar, hvarmed en dylik varit åt öljd
t. ex. i Frankrike, torde några af de ofvan
upräknade sorter af corporations-egendoin
förtjäna en allvarsammare betraktelse.
Kyrkans frälse har i Sverige
försvunnit, då man afräknar hvad vissa
domkyrkor ännu äga qvar och hvad presterskapet,
såsom embelsmän, ännu nyttjar och som
inbegripes under den allmänna rubriken
Boställen. Mefi boställs-inrättningen i
allmänhet är ett mycken tvist underkasiadt
ämne. Dess egentliga uphofsman, Carl XI,
har blifvit än upliöjd lill skyarna, än
smädad. Mången har tvillat, att
indelningsverket, om ock godt eller åtminstone
oskadligt för hans tid, kan för alla tider upfylla
sitt ändamål. Att i hela dess vidd
undersöka denna fråga kan icke blifva föremål
för en kort upsats. Vi vilja blott
framkasta några idéer, som torde tjäna alt väcka
eftertankan på det vigtiga ämnet.
(Forts, e, a. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
Turkiet. Friden mellan Porten och
Rysi-land påstås numera vara i det närmaste säker. Si
låter det åtminstone från England ocli Frankrike.
En Fransk tiduing berättar frän Petersburg, atl
Ki jsar Alexander afgifvit en ny förklaring till
Turkiska ministeren, med uprrftande af lina fredligt
tänkesätt och af sina fordriugar i afseende pS
Mol-dan, Walachiet och Grekernas religions-fri het Ka
mängd Turkiska couriercr hade ankommit till
Petersburg, och man trodde där allmänt, att intet krig
sknlle blifva ulafi De flesta Europeiska magter
skola äfven hafva inkommit lilt K vska eabinetfet.
med föreställningar mot krig, 1 Wien skall man
äfven hafva fått officiella couunuuicationcr, enligt
Ii vilka Porten frångått sina i början yrkade
inskränkningar i det Ryska ultimatum och ingått på alla
daii förcskrifna vilkor. FrSn Warstbau berättas,
att de Rvssar, soin varit på Moldituska gräuseo,
dragit srg tillbaka i sina förra positioner.
Engelska tidningar berätta, att, efter Strogonows-aukouut
till Odessa , Gr. Wiltgciistein ofta kommer dil;
men att ingen rörelse märkes bland trupparua. Dt
rykie från Gen, Milorado.vitsch’s högkvarter, all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
