Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lemnn dessa provinccr och redan anfrädt sitt
återtåg öfver Donau, Paschan af SilistJJa hår gillat
Sawas död och anbefallt Kiaya Bey att noga vaka
öfver ordning och lugn,
I Stnyrna skola, frän d. 7 till d. 10 Aug.,
morden på Grekerna hafvu blifvit förnyade,
troligtvis i anledning af flottans förluster. 20
Genuesi-a)ca köpmän mördades, såsom misstänkte alt vara
Grekernas agenter. Grckerpe flvdde åter ut på
Europeiska skeppen. — 13,000 Turkar, som lågo
i Scala Nuova, liafva mördat och plundrat de
Christ-11a , hvaraf 6 a 700 omkommit, Turkarne voro
förbittrade, att de ej fiiigo gå med till Samos och
plundra. Efter föröfvade våldsamheter skingrades de.
Spanien, Atcr oroliga upträden. D. 2 Sept.
komnio till Madrid undeirättelser från Saragossa,
ii vilka föranledde regeringen ott genast afsända he~ j
fällning, alt Ricgo skulle nedlägga befälet och
be-gifvo sig till Lerida, under Commcndantens upsigt,
D. ; kom en ny courier med så vigtiga depecher,
att Cortcs’s utskott genast sammanträdde med
Ministeren i hemlig session. Därpå utspriddes
rykten om Iliegos arrestering, om lians försök att
up-i-ätta llepu b 1 i k o. s, v. 1 Forilanaklubbcii togs
i! rigt hans parti. Så mycket berättas dircctc från
Madrid. Franska tidningar vilja veta, att Ricgo,
understödd aT flera Franska flyktiga offlccrore
(livnr-ibland Cugnet de Moutailot,redaeteur af lTiommc
gris) d. 30 Aug. i Saragossa proclamerat
Republik; att den och följande dagen varit oroliga;
men alt trupparne vägrat dc uproriske bistånd,,
livar^il Hiego flytt, men blifvit. ertappad och
införd till Lerida. Däremot säga hret från ]run, att
rörelse varit i Saragossa, att man d. 29 hört ropas;,
”lefve republiken”, att en viss Villamcr blifvit
häktad, men att Hiego varit ute på en resa längs
Ehroströmcn. Då befallningen om hans afsältning1
meddelades honom d. 3« i Biijaruloa , 10 timmars
väg från Saragossa, hlef hon upbragl och sade, ett
han skulle komma till staden. Detta afböjdes dock
genom en deputation, som afrådde lionorn att
komma till Saragossa. Ilan for då till Lerida. 1
Saragossa fö rbl ef lugnt. Xefc polilico utfärdade pro
-oloruatioucr d. ag Aug. samt 3 och 4 Sept. Hiego
utfärdade äfven en från Fina d. 3, däri han
besvärar sig öfver skändlig suiädelse , äfven som han
framlägger lösligheten af grunderna till sin
afsätt-ning och bifogar en Krigsministerns skrifvelse af
d. 2$ Junii, däri Ministern afslår hans ansökan alt
på en tid få resa nr Spanieu, emedan hans närvara
vore nödvändig, till dess canslitutioncn är stadgad,
Portugal. Man kan icke neka, att Cortes
vidtaga eller åtminstone höra-hos sig föresläs ganska
märkvärdiga åtgärder. , Vid diseussionen d. 18 Aug,
öfver Co,hstifulions-forslagets 28 Art, (rörande
sättet förändringar i conslituliönen) ville Borges
Car-ncira, att Corlcs, , sedan dc, med | af sina röster
förklarat fäderneslandet vara i fara, må kunna
suspendera de artiklar, som handla om statsmagternai
fördelniii^., D. ^i) discuterades 20 Artikeln, så
lydande : .Portugisiska folkets regering är en
consti-l’\utioifeV ärftlig’ monarki, med grundlagar som
be-’’stämrri? de fyra statsniagfernas funetioner.” Bastoi
ville hafvu fem: den lagstiftande (Cortes), den
Mi-nisteriella, don:are-, den administrativa (de
åtskilliga Juntorna) och Koiiunga-magten. De fyra
första skulse vara activä, den sista neutral. Om de
fyra hindra hvarandra eller träda ur siu
verkningskrets, så fordrades en kraft till jemnvigtmis
återställande. Denna kraft kunde icke utgå från någon
särskild af dessa magter; hon måste ligga hos en
alldeles egen magt, h vars värkningrr, öfver allt där det
är nödigt, yttra sig uprätlhållandc och
återställande, men aldrig fiendlliga. En sådan magt är den
Konungsliga, Konungen står i medelpunkten af de
andra magierna, med en neutral mellanmagt ; om
endera ville störa jemnvigtcii, så hade lian det
största interesse atl uprätthålla den. Detta uplystci
ined exempel. Då monarken är oantastlig, men
Ministrarna ansvarigå, så måste inan skilja Konungem
magt från Ministrarnas. I annat fall vore dc
verktygen, men han aruien, som satte dem i rörelse.
Men ingen ting kunde vara orimligare än att
förklara verktygen ansvariga och armen oantastlig.
Slutligen beslöts dock art hålla sig vid
constitutiom-griindcrna och i artikeln blott nämna tre statsmagter.
Sedan antogos föjjaiule artiklar :
3o. ”Dessa magter äro: den lagstiftande, den
verkställande och domare-magten. Den förra hvilar hoi
Cortes, beroende af Konungens sanclion, på ett sätt,
som skall bestämmas. Den andra hvilar hos Konungen
och dess ministrar, som utöfva den under Konun:,
gens nneforitet. Den tredje hvilar hos doinrarné,
JIvardera af dessa magter är oafhängig, i så måtto alt
ingen af de andra kan göra ingrepp i dess.funetioner."
21, ’Regerande dynastien är det
durehlaucli-tiga huset Braganyas. V5r nuvarande Konung ar
den Storiuägtigsle Herre Heir Johan VI."
32-, "Portngisiska nationen representeras af sia»
Cortes, soni bestå af de deputerade, dem folket till
detta äudamål yäljcr, i proportion nf befolkningen.’’
Stockholm. Sistl. Onsdag indrogs tidningen
Anmärkar en,
’"V- STOCKHOLM,
Tryckt hos ElmÉn och GiiNms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
