Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAN STOCKHOLM.
—•++ —•—VS"
’ • * • f * • 1 f J ‘ SI
Mandagen den S October.
Om corp orationer s rätt att äga fast
egendom.
(Slut fr, Mo 45,)
n.
JLJk embetsmannen har jord till lön, så
måste han antingen på en gång vara
era-betsman och jordbrukare, eller ock åt
någon annan öfverlåta till brukning det så
kallade bostället. I förra fallet blifver han
ofta antingen fuskare i bägge eller ock i
det ena. Ar embetet 6å inrättadt, som det
bör vara, d. v. *. att (fet uptager sin mans
hela snille och verksamhet, och lefver han
för sitt embetej så försummar han ofta sitt
jordbruk och blifver följaktligen illa lcnad
och usel. Ilar han däremot fallenhet för
jordbruket och upoffrar sig däråt; så får
embetet ofta stå efter. Och Ufven om man
bar rätt att fordra, det hvar och en, som
kan sköta ett embete, bör kunna styra ett
jordbruk; visar dock erfarenheten , det få
haf\a nog oegennytta , för att offra tid och
möda på något, som de ej kunna
öfver-lemna åt arfvingar och hvars besittning,
äfven för dem sjelfva, så ofta ar prekär.
De eftersträlva en ögonblicklig vinst och
bekymra sig icke, om det allmänna eller
efterträdaren drager någon eller ingen
fördel af bostället. Detta blifver ortast en följd
af bostälIs-systemet och ett bevis mot
detsamma. Landet stiger icke till all sin möj-
liga odling, så länge en så stor del däraf
såsom aflöning innehafves i dag af en, i
mårgon af en annan, hvilkaäro ovissa om,
huru länge de få sitta vid, oeh dessutom,*i
fall de, detta oaktadt, skulle välja den
sällsynta vägen att med ifver arbeta på
bostället, ej sällan följa skiljaktiga och oförenliga
jordbruks-methoder.
I andra fallet åter, eller om
inneliaf-varen af boställe öfverlåter detsamma åt
någon annan till brukning, inträder
samma fel, men ännu svårare. Embetsmanne*
är sjelf temporär innehafvare. Den, åt
hvilken han öfverlåter, måste följaktligen
Vara det i ännu högre grad. Sant är, man
har nu mera sökt ett medel mot det onda,
i det boställen vid vissa tjänster
utarrenderas på längre och bestämd tid; samma
utväg, som blifvit recommcaderad och
använd , äfven i afseende på statens och
enskild jord. Huru denna hjälp dock i dot
hela är en nödhjälp, och huru
arrendesystemet endast illa ersätter den verkliga
ägande-rätten, detta torde icke blifva svårt
att fatta.
Ty tretio års, ja hundrade års
nyttjande-rätt blifver aldrig detsamma som full
äganderätt. En mängd förbättringar (genom
utbyten, tillköp, nya verks anläggning),
hvilka endast kunna väntas af den verkliga
ägaren, som, efter (skedda förbättringar,
säijer, för att genom inköp af annan egen *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
