Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem man fj känner. Siiler man på en
källare och har för sig en hop kloka
gubbar, så kan nian, utan synnerlig fara ,
debitera en hop oriktiga upgifter, beralla, hvad
man på sina vandringar vill hafva hört eller
selt, och kannstöpa med en hop satser,
livilka icke höra till ämnet. Men träder
man inlör sin Konung och allmänheten ,
så borde känslan af anständighet ensam
tvinga en att icke avancera mer än man
med visshet vet, eller något som är
olör-enligt med den enklaste logik. Man bor då
t. ex. icke berätta osanningar om
skråväsende i England och Frankrike; man bör
ieke draga frain arbetsfördelningens nytta
såsom bevis på skråväsendets nytta (ty
arbetsfördelningen är just högst drifven vid
fabriker, som icke lyda under skrå) ; man
bör, då man påstår erfarenheten vara den
säkraste ledaren i dylika ämnen , icke
åberopa en erfarenhet, hvars falskhet hvar
människa kan intyga, nemligen alt
allmänheten får det bästa arbete och det bästa
pris af skråmästare; man bör icke hyckla
nit för allmänhetens fördel, då det just är
allmänheten, som högt ropar emot
skråväsendet, Man bör , med ett ord, icke
inför sin Konung framdraga falska upgifter.
Borgareståndets underd. skrifvelse till
Kongl. Maj:t vid 1812 års Riksdag är den
därnäst i samlingen förekommande handling
och innehåller i kortaste begrepp: 1:0 att
man icke födeä med kunskaper och
färdighet i näringarna och att klåpare snart skulle,
i händelse af en oinskränkt näringsfrihet,
uttränga de uuglige handlande eller mästare,
hvilka komme alt sakna arbetare; 2.0 att
”då personer, utan noggrann pröfning af
deras fräjd och kunskaper, finge, blott på
deras anmälan, nedsatta sig 1 ill idkande af
borgerlig rörelse, skulle bland borgerskapet
ined tiden inmängas ett oräkneligt antal af
lådana, som, uplösande det urgemla redbara
borgerskapet, i och ined detsamma ätrso
kastade öfver ända dess lika urgamla
representation såsom Riksstånd”; 3;o ati
Skråordningar och dylika föifattningar äto blott
reglement ariska stadganden, h vilka det
beror på Kongl. Maj:t ensam att f örundra
eller uphufva; att Ståndet icke kunde gifva
ifrån sig större rättigheter, än det
sjelfägde; .att dessa régleinentariska stadganden
således icke kunde vara inbegripne i
con-cessionerna. Slutligen anhåller Ståndet, att
dessa stadganden måtte öfverses, då
skicklighet och flit, mer än åldren, torde bliivi
grund for bestämmande af lärotid; ”så alt
någon viss allmän lärotid knappast vore
användbar.”
Hvad första punklen vidkommer, lärer
det vara mer än öfverflödigt att vederlägga
den. Erfarenhet"n har så eftertryck ligen
gjort det, att det är oförklarligt, huru man
ännu i våra dagar vill omtugga dylika
barnsligheter. Därföre ati hvem som vill får
anlägga Engelskt lädergarfveri, klädesfabrik,
barnskomakareverkstad m. m. har man
således sett alla människor ströma till dessa
näringar? sett endast okunniga människor
lyckas och uttränga de skickliga? Därföre
att i Norra America, Frankrike och slörsla
delen af England näringarna äro fria ocb
öpna för livar och en, har man sett endast
uselt och dyrt arbete, banquerouterade
mästare , äfventyrare , som kastat sig in i
näringarna? — Jag äger räti att, ulan läroår
och pröfning, bygga mig ett skepp och föra
det sjelf; således är det ju naturligt, att jag
icke lärer mig skeppsbyggen eller
seglings-konst, utan låter det gå på Guds försyn?
Jag äger , ulan föregående läroår och
pröfning , skalTa mig och sjelf sköta ett
jern-bruk, ett manufaeturverk; således är det
också gifvet, att ingen söker kunskaper i
dessa handleringar? På landet betjänas
folket af outlärda och opröfvade handlycrkarfi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
