Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a5o
ielägarnes räkning, i sex månader (eller ett
år, om Magistraten finner skäl därtill
for-anledaj. Commerce-Collegium äger pröfva,
huruvida den, som träder i gilte med enka
eller dotter i större handelshus, som i flera
år drifvit utrikes handel och icke uphört
att betala, eller ock son eller annan
arf-vinge i dylikt hus må rörelsen fortsätta,
äfven utan att hafva genomgått läroår.
Adeln och tjänstemän (som ej hafva
npbörd om händer) få, efter lörra
författningar , dril va gross- och
commissionshan-del. _ Snus-, tobaks-, glas- och
porqel-laines-handel är icke iörcnad med.burskap
och iörbehålles egentligen af sig komna
borgare, afskedade militärer o. s. v. — Enkor
i allmänhet och 3o-åriga qvinspersoner få
handla, i synnerhet med sitt eget köns
tillverkningar.
1 stad, där liere handlande finttas, må
de uprätta handels-societeter och välja
deputerade. Hos Commerce-Collegium
anmä-les, om en handels-societet begär sarskildt
reglemente.
Om lärlingar och betjänter (svarande
mot lärlingar och gesäller i handtverk) samt
deras antagande och förhållanden till
husbonden , äfven som i fråga om forum för
bnrskapstvister, föreslås i det hela lika
stad-ganden, som i fråga om handtverkerierna.
1 fali man har skal att beskylla
skrå-inrättningen för orimlighet, i fråga om
handtverk , så har man det ännu mer, i fråga
om handel. Man kunde fråga, om det icke
blott är till de burskapsökandes plåga, som
dessa oeftergifliga föreskrifter om läroår i
handel äro gilna; ty för allmänhetens skull
*ch till dess tryggande mot bedrägeri med
<iå(iga varor kan det icke förnuftigtvis
tänka» såsom nödvändigt. Man föreger, att
handtverkaren måste vara skicklig och
pröf-vad , på del den , som beställer arbete eller
leumar råämnen till förarbetning, må vara
säker att icke få bortskämd vara. Men
äfven detta föregifvande kan icke äga rum,
i fråga om köpmannen. Han visar sin vara,
sådan som den kommer i hans och sedan
i köparens hand. Den, som icke förstår
eller icke bekymrar sig att undersöka, hvad
som visas honom , måste skylla sig sjelf,
om han hlifver bedragen. Någon säkerhet
i köpmannens kunskaper och skicklighet
kan han icke få. Endast i köpmannens
ärlighet ar den tänkbar. Man behöfver icke
mer än dagliga erfarenheten , för att veta
detta. Om 5o års lärotid vore
för^skrif-ven, skulle man i alla fail se samma
feno-mener, som man nu ser och som man skulle
se, om ock all föreskrift i det afseendet
uphörde. Ehuru skrå-förfatl ningarne gälla,
lärer dock ingen handla något af en
köpman , utan att sjélf undersöka varans
beskaffenhet
Och om man frågar sig, hvad
kunskaper fordras till de flesta slags handel, skall
man blifva ganska förlägen for svaret, så
vida man icke vill helt enkelt svara: läsa
skrifvet, skrilva och räkna. Ide flesta slags
småhandel beliöfs ej mer än detta samtati
veta varupriser — en kunskap, som i
början kan ersättas blott med en lista, hvilken
man lika snart kan lära utan, då man är
sin egen, som då man står i en annans bod.
Att föra ordentliga böcker är en oundviklig
fordran af köpmannen. Stadga då, såsom
i Frankrike är stadgadt, straff på den
köpman , aom, då det påfordras att visa
böcker, befimies hafva oordentligen fört dem.
Detta straff är tillräckligt tyång för livar
och en, som vill blifva köpman, att skaffa
6ig de erforderliga kunskaperna. För öfrigt
straffar okunnigheten sig sjt lf. Den enda
handel, där lärotid och allmän upsigt alllid
torde blifva nödig, är Apolhek.
Några ganska ögonskenliga motsägelser
har äfven Comitéea begått. 1 småstäder är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
