Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det vore vidlyftigt alt uprepa alla de
otillbörliga roler, man velat hafva
Monarkerna att spela. Man har i allmänhet, af
missförstånd eller ond vilja, sökt föra dem
från deras egentliga bestämmelse och göra
dem till bloli chefer, än för den ena , än
för den andra statsmagten, styrelsegrenen,
folkkJassen, partiet.
Hans kall är dock någonting vida
högre. Han får hvarken vara militär, prest,
adelsman, medborgare, embetsman ; ty han
är alltsamman. Han har icke något
interesse vid att skydda eller Öfverskyla
styrelsens steg, mer än andra auctoriteters.
Öfver allt äro felstegen afsteg från hans
vilja; ocH han kan icke vilja , att den ena
statsmagten, den ena medborgareklassen,
gör ingrepp i den andras rättigheter; ty han
hörer till ingen och till alla.
Så länge Monarkerne mera älska, mera
hylla, mera anse för wn, den ena
statsmagten , den ena folkklassen, än den
andra ; med ett ord, så länge de anse sig
vara hvad någon annan är, så länge
missförstå de sin kallelse, sänka sitt anseende
ocli dela den ovilja, oom den ena magten,
det ena interesset i staten ofta får mot
det andra. Förstå de åter sin egen hcga
bestämmelse; uptäcker folket hos dem
ingen böjelse för något annat än det stora
allmänna bästa j då kunna deras magt och
deras anseende gå oförminskade och
obe-fläckade genom de förfärligaste stormar,
föranledda af svaghet eller öfvermod,
oförstånd eller ond vilja, hos hvilkendera som
halds! af statsmagten?« eller partierna.
Tidens Lexicon.
{Fragmenter nr qvai låtenskapen efter en afliden.)
klandrar planer för styrelsen i allmänhet,’
söker etablera theorier, enligt hvilka’ den
styrande ser skeft, den icke förstår tidens
lopp, den räknar orätt i financerna o. s. y.
En sådan opposition är snart tystad,
nein-ligen därigenom att den kommer till
styret, då den gamla förvaltningen blifver
opposition i sin tour. Så täfla systemer ock
theorier, och partiernas lösen å båda sidor
är: fiutlighet, öfvertalning — seger! Gm
den, som yrkar sedelstockens minskning
eller förbund med Utopia, segrar — så blir
sedelstocken minskad och minskningens eller
Utopias vänner uphöjda ; i motsatt fall
deras motståndare. Och därmed allt.
En opposilion linnes däremot, hvilken
är alldeles olidlig och hatas lika al båda
partierna. Denna opposition är den , som
blott yrkar , alt rätt sker, efter livad
stad-gadt är; alt hvem som sitter vid styret,
minskare eller Ökare, Utopian eller Utopias
fiende, icke laglöst förfar, icke förtrycker,
icke korpar åt sig och sina kreatur. Af
hvem skulle en sddan opposilion väl tålas?
Den skaffar sig ju inga vänner af någotdera
partiet; den hatar ju, älskar ju ingen person.
Blomster indelas i naturliga och
arti–jiciella. Desse sednare äro understundom
officiella. Besynnerligt är, alt där mycket
blomster finnes, är ofta ganska ondt om frukt.
(Forts. c. a. g.)
Samtal irnellan Argus och en Mennisla.
Argus. Hvad är lättare, än att
up-träda med ett häfte polemik och
vederlägga, hvad man ej förstår?
Menniskan. Jo, att blott göra denna
fråga, i sället för all vederläggning, synes
Opposition. Den opposition, man kan verkligen lättare,
tåla , är den, som sätter system mot systeni; Argus. Ti or Ni då, alt jag icke lyckas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
