Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras ensidigt calculerade? Eller skuTle män
på förhand kunna tro, att den ena
Aucto-ritelen i alla fall förstode, i alla fall vore
böjd att bevaka den andras af dess särskilda
ändamål motiverade interessen? Eller kan
i alla afseenden måttstocken på den
sam-manvarelsefriliet, som passar för det
borgerliga lifvet uti en siad, vara den samma
med den, som passar, som förunnes, som
för sjelfva ändamålet skull måste förunnas
en Academisk Ungdom ? Röra dessa
friheter sig inom samma element, ocli tåla de
båda samma tunga, samma mechaniskt
styrda hands påläggning? Eller vore det må
hända en klokare anstalt af Staten, att med
flit mellan de Auctorileter, som-skola
bevaka hvardera corporationeus interessen,
väcka collisioner och sedan tröstande
hänvisa till högre Iostancer, der dessa
collisioner lika ögonblickligen kunde slitas, som de
Ögonblickligen upkomma, än all rent af
fo-reskrifva, det sjelfva police-åtgärderna,
innan de vidtagas, måste vara .gemensamt
öf-verlagde? De författningar, som just på den
grund klandras, att de skola, såsom det
sä-ges, väcka collisioner, hafva de ej tvärtom
här det tydliga ändamål att dem
förekomma? Kunna nemligen tvänne interessen
möjligtvis vara skiljaktige, hvilken eftertänksam
Lagstiftare förliker dem häldre genom det
enas underordnande under det andra, än
genom bådas i bredd ställande med
hvarandra? Vore underordnandet här i sjelfva
verket annat, än det ena interessels
upofF-ring åt det andra? Och, efter här talas om
collisioners vigt och våda, hvilken länkande
man kan i dessa afseenden jämföra de
collisioner, SGm vid en gemensam
öfverlägg-ning kunna upkomma, och igenom
ömsesidiga jeinnkningar böra häfvas, med dem ,
som genom sjelfva rättigheten till ett
ensidigt besluts fattande, icke blott kunna, utan
måste eyigt väckas, evigt underhållas? Eller
skulle bar, på denna lägre prrnkt af
sarn-hallslifvets organisation, de allmänna
åtgärderna löpa större fara, att genom
skiljaktiga auctoriteters concurrence förlamas, än
de göra det på alla andra, ja, till och med
på den högsta, der Konungs och Standen
gemenskap i öfverläggningar och beslut är
beräknad på alldeles samma principer i en
högre skala, som denna i en lägre? Det är
dessutom en sällsam motsägelse att på en»
sidan angifva den Academiska Styrelsens
delaktighet i Stadens policemakt, såsom den
förmenta källan till collisioner båda
aueto-riteterna imellan, ett faclum, hvarpå
Con-sislorium Acaderhicum nästan intet
exempel känner, eller dess närvarande
’ledamöter kunna påminna sig för sin del sjelfv«
hatva uplefvat ; och detta oaktadt på den
aiidra sidan upgifva denna samma, på
collisioner så rika poTiceniakts verkningskrets,
så til! omfånget inskränkt, så till vigten
obetydlig, att, då exempel skola anföras,
som böra visa, hvari den består, och
hvii-ka följakteligen bordt hämtas af något
vä-sendlligt, man då sänker eller inskränker sig
til! de trenne police-föremålen,
gatnrenhåll-ning, vägars grusande och svinkreaturs
utsläppande m. m. Consistorinm Academicun
känner alltför väl, i hvad mening vigten och
omfånget af hela policemakten skulle i dessa
exempel åskådliggöras. Det kunde
nenili-gen icke passa en Academisk Anctoriteh
värdighet, att i sådane anordningar deltaga.
Consistorium Academieum erkänner med
tacksamhet denna sorgfällighet att bibehålla
Academiske Lärarnes anseende oofe
värdighet, men nödgas emot sjelfva argumentets
inre halt och påtagligt alltför vidsträckta
syftning göra en anmärkning. Consistorinm
Academiéum vet nemligen, att det är all
sann lagstiftningsanda, att uran minsta
af-seende på de concreta fallens större eller
mindre betydenhet sammanfatta sig sjelf ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>