Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:°7U COURIEREN ,8ZI‘
FRÄN STOCKHOLM.
Måndagen den 31 Pecember.
Om Universiteternas iurisdiction,
fFojrt». fr. N;o .69.)
3?å detta sätt föreställer Consistorium sig
idéen af policemagl , att den nemligen är
”på en gång laggifvande, dömande och
exe-culif” och måste odelad finnas i samma
Jiand. Cons. intygar den akademiska
ungdomens exemplanska lydnad Jör pulieer
föreskrifter, däri den vet Akademiska
auc-torileten hafva deltagit. Bör man, genom
ett plötsligt uphäfvande af detta deltagande,
ställa undergifvenheten på ett vådligt och
oiörtjänt spel? Kärleken för ordning hyilar
pä kärleken till den organisation, hvari
denna ordning är construerad. Skall detta stöd
rubbas utan ändamål, ja för ett falskt? pch
rubbas hos hvilka? ”hos lätt retliga sinnen,
hvilka upfostras, för att med sans och
öf-vertygelse omfatta hela den samhällsordning,
hvari de lefva.” Detta gäller om den
policemagt, som meddelar föreskrifter, men ännu
mer om den dömande och executiva. En
samhällsklass, i synnerhet en akademisk
ungdom, kan ej utan fara läggas under
dömande och executiva aucloriteter, dem
den lärt sig anse såsom främmande för sig.
”Är det en tom mekanisk, eller är det en
intelligent, af kärlek till lif lifvet organiserande
enhet, som den akademiska ungdomen skall
lära sig alt vårda och nprätthålla?” Är det
rådligt, i en tid sådan som den närvarande,
att göra allt, för att förstöra deti stora vigt,
aorn ligger i den undergifues förtroende?
Jdar ej det yttre skupat sig efter det inre,
och kan det (jvarblifva, sedan man
Irån-ryckt det dess inre grund?
1 ynglingarnas omgifningar, äfven for
reereations-stunder, måste den akademiska
policen inlägga ”en näring, en förstärkning
.af d’ t Sajjcre aude, ’örutan hvilket man
fruktlöst bemödar sig j vetenskaper och
konster. 1 denna anordning och i
anspråket därpå af det yttre ligger den
akademiska friheden, "hvilken sålede.s fåren
verklig betydelse, skild ifrån den frihet, de
kunna livar som h’dløt åtnjuta."
Det bevis, som för akademiska
juris-dictionens umbärljghet hemtas ur de
Parisiska och Köpenhamnska universiteterne«
exempel, söker Cons. vederlägga på dot sätt,
att en hufvudstad är af vigt och interesso
för hela samhället; att under dess
Imfvud-sakliga ändamål (att vara regeringens säte)
subordinera alla andra; att där finnes en
mängd Collegier och allmänna verk,
geinen-öama för hela landet och således
jemnför-liga med ett universitet; att en sådan stad,
sammansatt af de mest bildade medborgare,
som verka, icke för en enskild locals, utan
för nationella angelägenheter, kräfver och
kan åstadkomma en iagskipning, hyarmed
hvarje medborgareklass bör vara belåten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
