Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JifveU obeliag, fcafva i »imrena kastat en brand ,
soi» hotar att- itända hela verldsdelen. Noden har
Sjnist den slumrande» ögon; ocl» dä de blott är»
ijpnadc, se de äiven annat, än hvad som- var första
orsaken till deras öpnande. Den revolution , aom
för 3o Sr sedan begynto {till cn del föranledd af
den Amerikanska emancipationen) har icke hunnit
utvickla sig, ©cl» ifc-ss fSr äro- ännu öpna.
Uraur-den släckte», eller snarare förmurades oeh gömdes,
p3 ett ställe, det enda, där han kom att bryta ut;
Bion i det öfriga Europa frambröt ISgan aldrig,
oeh har smugit sig kring hvarje regerings rot. Nt»
bebåda rysliga och omisskänliga tecken- pä
flera-slallcn, att han ej mer kan hämmas ocb att endast
den största vishet kan 1’cila henne så, ätt
förödelsen blifver måltHg. Att släcka henne ined blod —
såsom vanan förr vid folksrörelser varit — torde
ej mer vara tid; ty den, som en gäng begynner
med blöd, kan aldrig beräkna, hvar blodbadst
slutar, eller hvem som blifver dess sista ofler. Att
med krig och andra lysande eller berusande
företag, bortvända folkets ögon frSn det stora eländet
och från målet, dit allo stiäfva,. är icke eller
rfidligt,
Hvad sltall mar» dä göra? — Intet annat
ängripa verket an med allvar oeh uprikt-ighot. T. cx.r
såsom Mr, de Botiricnue, missioniirernc m. fl. t
Frankrike, arbeta pS Ijtitets qväfvaude oeh på
mörkrets ålerinrtfraiide? Det torde vara- något för sent
och g!t något för långsamt, emedan en nv
generation dä åtminstone måste afbidas» — IIutu skall
man då inrätta en kraftig och ändamålsenlig
reaction? Danna fråga s-kola icke aHa Kmopas
vetenskaps-akademier lÖS,T.
Är dä hela Europa dömdt tHl npror och
undergång ?■ Nej, säkerligen ingen enda dv9s minsta
del — om man icke förer mera brännbara äuir.ei»
på olden, om man, i stallet att söka qväfva den „
tvärtom gör allt, för att leda dfcn till’ goda
resultater. Ljus och* värma linnas i eklen. Med
dem kan imeket godt uträttas, dä man förstår
nyttja dem. Ännu- är, onklodt alla deklamationer, ej
bevisadt, att den eld, som nu flammar i Europa,
är cn mordbrand; men han kan blifva det, om-hao
behandlas- såsom sådan.
Och med hvarje Sr växer faran af att
behandla det onda med våldsama medel med
prucla-mationcr om människornas behof af
fönnvnder-skap, med arméer mot meningar. Döt blod, son»
kon flyta, kommer öfver dem, son» tro bajonetter
bestämda till tänkesättens ändrande eller styrande-,
Druiia sanning blifver med hvarje dag tydligare ,
•huru vi just under det förlidna året lycka oss
bafva ett talande exempel på motsatsen, Beutligc»
i Neapolitanska revolutionens utgång.
Denna revolution slutades, genom främmande
inverkan, nästan utan ett enda kanonskott, eller
lika hastigt och lätt, »om den skedde.
Neapolitanerne hadc grannas, som icke tålde de nya ideema,
den nya sakernas ordning. Bo skröto för mycket
af sitt blifvaixi-e försvar, föc att kunna, göra något
motstånd. Vid det oväsendtHga, ja nästan
barnsliga,. vid namn och dylikt, fästado de sig för
mycket för att lrafva- tid med detväsendtliga.
Revolutionen var ett spektakel; oeh Napolitanerne
älska spektakel. Men snart blef det för besvärligt
att agera. Säkerligen bör man doek med-gifva, alt
män med både rent hjort* oeh ljust hufvml
funno 3 bland de revolutionerande. iVlen oni mängder»
bestått af sjirymtare ellt? poltroner; så äi> drt
föi-ögonblicket tämligen likgiltigt, under Kvad
styrelseform dylika varelser Icfva; ehuru det Sr vigtigt
då man ser på framliden och besinnar, att det är
lögar osb styrelsesätt, som- bilda folk.
Sedan Neapolitanska skådespelet var utspclaJf r
hadc Congressc-n i Låibacli (eller i Xroppau, son»
hau vid årets- början- bette) feke mer att uträtta.
Obcatänuhi rykten talte väl om öTverläggningar
angående Spanien; men detta land a\ nes ä-nnu- i dag
vara öfverlemnadt åt sina egna krafter, en lycka,
kvarför det kanske ti 1E största dc-len har sitt läge
att tacka. För den Piemontesiska revolutionen for-’
drades icke ens någon congressv Några tusende
Österrikare inryckte i Sardiniskn staterna och
återställde, ulan motståud, deu gamla ordnirgrn.
Italiens rcvnhitioner blefv» således icke
långvariga och ulou några särdeles följder , om ej dm
föga lyckliga att Europa kan vänja »ig nttnnse
llalie-narne. och il-essc att anse sig sjelfvn, oskickliga att
gif-ya sig några styrelseformer, mera’ aTpassade rftc-t
tiden och deu- i- det öfriga Europa rJidr.nde
bildning. lialicnarr.e m5 halva- (i«ft rätt eller orätt ;
©lyckligt är i alla fall exemplet af en
itmhistone-förrgiiVen natier.nlviija, som icke kau göra sig
gällande, utan blott deerediterar och nedslå?. Deu
är lik en god lag, hvilken hvils» oeh ieke utöfvas.
Delta är en olycka, men doek mindre, än om hat»
skulle anlitas och då verks lamt och förakta»,
—-Såsom en orsak, hvarföve Neapolitaner osh Pic—
»onlesrr svårligen kunde rotfasta eu ny styrelse—
ferm, har mai» redan anmärkt den
omstäudighe-ten, all do saknade, hvnd.Spanjorerne ägde, en
redan känd och on- tid redan i verkställighet satt
con-slitiition, till hvilken de kunde slata sig. Den
»Spanska prockuacrades väl, men var su frauuaaude’va-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
