Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53o
tryckare, de förre förnedrade och ett rof för
godtycket, dc scdnare lika vildt våldförda af
despotismen, dystra och glädjelösa genom cn fanatisk
religion. Städer , dem konsterne och ett äfskvärdt,
ett för naturens renaste intryck öppet folk fordom
bebodde, liofva under sekler legat i grus, och råa
janitscharer bafva bcvaKat ruinerna. Och det
hyfsade Europa, som endast genono Grekerna är, hvad
det är, såg detta förargliga skådespel och teg. Sä
länge Solimaners och dessa öfriga Turkiska
furstars vilda tapperhet förfärade Europa med blotta
namnet af sina vapen, och chrrstenbcfen hadc nog
alt göra, för att undan dem rädda sig sjelf; så
länge hade Grekerne ingen hjälp att vänta från
si’ia trosförvandter — i synnerhet då det
trång-bröstade sekthatet knappast erkände dem såsom
sådana. Mcd då Ottomanerne hunnit nedsjunka i
vekligliet och knappast mer förmådde iorsvara sig
mot hvnrje uprorisk satrap; då hoppades ma»,alt
christeulieten skulle göra något for Grekeland.
Detta var dock jnst den stora missräkningen.
Just sedan det Christna Europa ej behöfde mer ,
än att gemensamt förklara sig mot Turkarna , for
att krossa eller förjaga dem, då begynto de att icke
bcböfva frukta något af det gamla rcligionsbatet;
■lunden och hntidcls-inferesset skyddade och
skyddar dem. Fritt fick muaubnanska pöbcln — och
ofta icke blott pöbeln — förakta och förolämpa
hvarje christen och håna alla folkrättens
föreskrifter; fritt fick hvarje qvarlcfva af bildning i det
Turkiska området trampas och förstöras af en
öf-vermodig och fanatisk hop.
Men det sär icke mänskligheten, som denna
förebråelse träffar; det är politiken De arma
Grekerne bafva alltid varit föremål för folkens
medlidande och välönskningar, fastän politiken gått eir
väg rakt motsatt mot den enskilda känslans.
Också då Grekerne nnder srstl. år begyntc resa sig mot
förtrycket, omfattades deras sak mcd allmän
enthu-siasin. Om detta befrielse-krig råder ieke mer än
ett tänkesätt bos alla, så vida man icke vill
undantaga några få, bvilka öfver allt se spöken midt på
ljusa dagen och ickckunna Böra någon folks vilja
yttras, utan att genast lukta till Carbonari,
demagogi schc Umtriebe och dylika obestämda
saker, till bvilka man kan hänföra allt hvad man vill.
Det har upstålt en märkvärdig strid mellan Ultras’s
bigotte ri och legitiniitctsnit; det förra bjuder
cbri-stendomeus försvar mot islamismcn; det sednare vill,
alL Turkiska despotismen skall uprättbåUas, för
ex-ciupbts skull, Ty om någon despotism skuiFe vika
för cn folksvilja, så vore efterdömet vådligt för
byarje godtycke, det måtte finnas hvar som hälst.
Dessa befrakfcTser m? bafva haft inflytande på
fea-binrtternas politik; det säkra är , att de blifvit
anställda ocb anförda; ty det verksammaste skälet till
det försvar, Porten funnit bos flera magter, bar ej
blivit offentligen erkändt, det nemligen att den ena
magten icke tål den tillvävt i en annans magt, som
blefve en följd af Turkarna» kufvande och Grer
kernas beskyddande.
Hvilka ock skälen må vara till dröjsmålet med
undsättningen åt Grekerna, är dock kanske följden
ganska lycklig. Om, såsom no icke alldeles
otroligt synes, Grekerne skulle lyckas att sjclfve utan
hjälp tillkämpa sig friheten, eller åtminstone sjelfve
verksamt bidraga därtill och lära känns sina egna
krafter; så skola de, emanciperade, bilda en
sjelf-atändig stat och stiga si mycket högre r kraft och
anseende. Detta blifver en oberäknelig vinst för
mänskligheten , då däremot deras befrielse,
verkställd med främmande krafter, ej Skulle blifva
annat än deras underkastande nnder någon annarr magf.
En högre hand synes arbeta för Grekerna. Om’
deras beherskarc förstode att betjäna sig af alla de
fördelar, dem de öfriga magiernas politik bereder
dem; så skulle de , till sitt försvar, h»fva kunnat
väpna den ena hälften af Europa mot den andra
och dessutom afväpna det enskilda medlidandet, sonr
understödjer de insorgerode, Men Turkorne
äro-slagne med blindhet. Deras vildhet bar först
fvtrrr-git Grekerna till det mest förfviflade försvar, si
att nöden gjort hjältar äfven af de fegaste ; ocb
å-andra sidan har deras öfvermod gjort det, för bvar
och en, som annars vore dem bevågen, omöjligt
att taga deras- försvar. De, som använda alla
krafter, för att stödja den lutande Porten, bemötas1 af
Turkarna med olack och torde en dag blifva offer
för deras raserr. — SS synes allt — för att ickc
nämna Persernas inbrott — förena sig till
Grekernas- fördel1. Innevarande år skall troligen ntvickli
deras1 öde. Hvarje bjärta, som klappar för männi—
skorätt, ljus och bildning, deltager i rfet stora för—
farligs skådespelet,
(Forts, v. g. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
Turkiet. Om man ork icke bar några be-:
ståmda underrättelser, angående sakernas ställning,
vet mau doek med visshet, a’t allmänna öfveifygclsen
om oundvikligheten af krig be;ynner blifva starkare.
Det må anses för n iuiiie be ydande, att i London
begynt bållas vad, af två mot ett, att Turkiska
Kcj-sarclhronen skall vai a störtad före d. i Alaji; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
