Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 8o*
Vi U
r
•y-i-,:
ifS*
18 aa»
FrSa nfitockbolm.
Thorsdagen d. 31 Januar»,
—
—
—
LAGFARENHETi
I I &, O Sf> •■• t
.-»■’taSUM Ist:-,*
(Fo#i, oc!i fuit fr. X;o 79.5
K - ;» ’ - -C ’ ■ "t* i
onpl. Maj:t liar i Nåder låtit Sig detta ärende
föredragas, och timier pröfningcn af den
föreilag-no lorlikmugcn iunofalta ett ämne, hvarmed Kongl.
Rlaj;t, i den väg detsamma nu amnäldt blifvit, ej
Vill Sig befatta^ Dock som Kongl. Maj;tlaf
Naiid-lingarne iohcmtat, huritledes, sedan Bi ukspätroiien
Ebvrstcin i idstidi u skalt genJm Testamente bland
annat anslagit, jemte Lös*egeudoui, ilera Fastigheter
på Landet till inrättande af cn Söndags scholo i
Norrköping, detta Testamente blifvit klaudrsdt och
tvisten derom hos Koiigl. Maj.t i Dess Högsta
Domstol fortsatt; alltså och euiedan på. utgången
deraf beror, i brad mohn beiörde Inrättning må
sf Eberstcius auslng komina i åtnjutande, och Kungl.
ÄJaj t, vid betraktande ef beskallenbetcn ock afsig—
ten med denna Inrättning, hvilken icke äger
samma omfattning och föremål sotn ett större
Läroverk, suser den nu slutligen erbudna årliga afgift
nf Trehundrade Tunnor SpanmSl, jcinlc det Hus
i Nori köping, Cantzlie Rådet af Segerström till
Seholati af|^f^ ej attcr.ast för bclrulvet vrra €sslIt
tillräckelig^rtfan ock närmare instämma mod
Statens sanna fordel, än om de fasta Laudt-
egendo-marne for alltid skulle fästas vid Scholan samt
Inrättningens början skulleJnppehållas genom dua
längre tid, hvilken skullo åtgå till upb’, ggandet af
Scholchuset; ty och i kraft af den rätt livarmcd
Kongl. Maj t tillkommer alt förordna oin
undervisnings verket 1 Riket och dess särskilda delar,
och följakteligon all antaga eller fo’rkasta de till
sådanc inrättningar aniadc gifvor, samt med fästaJ
upmärksaniliet ’’erå al! hvarken härtill dier till
andra allmänna Inrättningar mera tnå auslas och
ryckas från den euskiida äganderätten , än som till
ändamålet Jordras, vill Kongl. Majit, med
antagande af det gjorda anbud till en Söndags cbolas
inrätlande i Norrköping samt att spaumåleu må
årligen, på sätt iörovlaget är. emellan
egendomar-ne tördeid , af *Vm utgå från och med iSto års
början, förklara, att något vila*e af Ebcrsleinska
qvurlåtenskapen, än bvad nu fastställde är, cj mS till
Sclialæ-IurStUnugeu använuas; ägaudes Consisto-
riuni i Linköping att, sedan de af Eberstein
tillförordnade Testamenta-Exccutorcr körda blifvit,
till Kongl. Maj:t inkomma med Förslag om
Scko-laus organisation, med allt livad dcrtill körer, —
Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse
länder. Datum utsnpra,
CARL JOHAN.
Nils vok RoscKsrzitr.
JEn blick pa sistlidne dr’.
(Slut fr. N:o 78.)
Men om ock Amerika gjort sig fritt från
Europas ötvcrv.ilde, i politiskt alsecmle , ock oui detta
snart kau ske äfvcii i industrielt; så synes dock ett
beroende komma’alt qvatsTl, eller 8tniinitone med
stor svårighet och tidsuldrägt försvinna, emedan det
har sina npiättbSllare inom sjelfva Amerika och
icko behölver några bajonetter eller skepp Trån
Europa, för att skyddas. Katolska kyrkms välde,
som blifvit bibehållet i det förut iSpuuska Amerika
och till cn förlamade grad i Mexico, härstammar
oj blott från Europa, utan bor ämu sill
Sfvcrhuf-vu.l dar. Delta kommer oU länge fortfara , eller
ock taller katolicismen ; ty kstolieisin äg< 1 ej
bestånd, då den är skild frSn uudergifvcnbetcn un*
der ett enda synligt öfvcrbufvud eller försöker
att blott såsom lära och dogui, existera på egen
hand.
. NorJAiucrikanska Staterne bnfva till—
bragt sistlidne är , såsom mängden andra, under
stillhet och tillväxt. Utan licnder och uUu annan
ärelystnad hos sina medborgare än rikedomens, utan
aristokrati och utan hierarki , utan rcgcringstystna
slag’cr och utau in drägliga un 11 makliga eoibel<u ,
hafva dessa stater g°Lt sin jämna gång, sjJIsUndiga
och aktade af främlingen. Huru många
tusendc-tnls plågor vidkänne# icko det gamla Europa, emot
hvad man erfar i den nya vorljen! IIvad jag kan
och vill göra, det fir jag där göra, aå auart jig
icke förgriper mig på andras personliga frihet,
säkerhet och egendom. Jug fär äga , livad jag kan
förskaffa mig. Jcg liar icko begrepp om cn
förbindelse alt endast Förbruka wma landsmäns dåliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
