Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• nighct sokes; hvnrSfver Hofralfetr BTiCvif liorJ
•amt Kämneisrältrn sig i underdånighet förklarat;
med Kongl. Maj.ts Högsta DomstokErfifittet. tøif—
▼et Stockholms Slott den i4 November rStffr
Kongl. Maj:t hor i Nåder låtit Sig
föredragas-dessa underdåniga besvär, men finner icke skäl
vara aufördt, som kan verka ändring i
ilofrältcns-öfverklagade utslag. Det vederbörande till
under-tKnig efterrättelse länder,
CARL I O U A N.
(Sigill.)
O, Jr Laöebiiéiä
Tidens Lexicon.
(Forts. fr. N:o 7 r.)
Upfosfran, Hvarje magtägande vill bruka
människorna för sina afsigter; sS säges det, och
undantagen ära kanske fr; ty hriru mången är nog.
■tor (nog narraktig, säger världen) att fullkomligt
oegennyttigt arbetn på slägtrts förädling och vins tf
Wcn — om vi nu antaga, alt hvarje magtägande,
hvarje statsförfattning syftar att göra människorna
till sina verktyg; om detta är ädelt eller oädelt,
om det är möjligt eller omöjligt — allt det vilja
vi leinna derhän; ty gissningar och slutsatser vackla.
‘Hen det, som faller r ögonen och aldrig katr
förvridas, .är den frågan, och sVarct pS deir frågans
hurudana söker den eller den att göra människorna^
för all bruka dem till sina ändamål? Man mS
mena väl’ eller illa; utgången af ens beräkniugar
beror dock oftast på ett ungefär. Men medlen, med
hvilka man arbetar för ändamålet, äro någon gång
af den art, att dc i sig sjcllva utgöra något helt
och stört, som står qvor och bär frukt, äfven
om-deras Ssvftadc verkan uteblifver. Sålunda liar det
vanvettiga forskandet efter konsten att göra- guld
ntvicklat cn mängd nyttiga sanningar, iöranledt crr
mängd vigtiga nptäckter, dem- kemien annars
saknat. Guldmnkarckonstcn uteblcf; men dc medel,
■om för hennes finnande användes, nfgjorde
en-Mnuto något oförgängligt godt. Också synes
oftast på dessa medel, otn man med allvar och
oe-gennylU söker något stort, eller om det är
egoismen ensam , som arbetar,
Europa är tfeladt i två partier, af hvilka det
«na påstår, att det andra sökor anarki,
revolutioner, oro etc,, det andra åter säger om det förra,
att det söker despotism, arislocrati, hopeus för-
nedrande tilf djur. Ilvem som bar ratf, eller om
någondera liar det, må lemnas därhän ; men
interessant är alt betrakta dc medel, partierne bruka.
Det ena yrkar cn allmänt spridd upt^sning, allmän
undervisning, hvarigenom hvarje människa skall
sattas i tillfälle alt med egna ögon’ sc ocb bedöma
allt, livad tilf allmänt interesse lioi’er. Del andra
motarbetar allmän uplysning ocb bildning , såsom
skadliga.
Öm man också afser ifrån eller icke kan
np-facks hvardc»‘as yttersta ändamål, om man ock
icke-kan bedöma detta ändamåls nytta eller skadligbetp
så kan man dock se medlet, som använde».
Kabinetter och1 folk, Någorf ting1, sorti
man i allmänhet icke kan undgå att
anmärka, är deif olika väg, diplomaiikcn i sedoare
tider , eller rättare allt ifrån Franska
revolu-lotionens början, tagit, emot den väg, den gamla
diplomatiken varidrade. Det fina, hvarigenom
Ministrar narrade eller soktö narra
Ministrar,-bar uphört; ty. den tid* hat- upliört, då
kabirtetter-n’a utgjorde allt ocb folken aldrig grngo in i
räkningen, utan- blott såsom cn död massa, ett
sifler-tal, ett verktyg, frvnrs handterligbet det icke föll
kabinctfertia iu att sätta i fråga. Hade man, genom?
öfvertalning eller bedrägeri eller andra medel, bragt
ett lands kabinett |-5 sin sida , så sade man , att
inan hadc det landet att räkna pl. Nu sinas
kabinetterne liaTVa förenat sig, och folken avnas
bafvtt äfven Förenat sig. Finbeten, M i nis te
r-ski ckligbet cn bafva vandt sig på ett annat håll.
(Forts, e. a. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
Turkiet. Man’ har nästan inga nyare
underrättelser från Turkiet eircf om Turkarnes och
.Ryssqrnas krigsrörelser. Frlfn Mold.mska grämren
beter det af cl. 13 Jannarir att Salili Fascbas
Pög-.qvarter blifvit förlngdt tillbaka till Fokscbani i
Wa-laebtéf. Turkarna s\nas Vilja draga sig tillbaka
bakom Donau och alldeles öffvergifva Moldan och
Walacbiet. i hvilken sednare proviuce i- de första
dagarna af Januarii ännu blott 4ooo Turkar stodo.
— Från Wien berättas; att Reis Effendis sista bekanta
Hote af d. a Dec. bfifvit d, 9 afe äfld af Gen. Liitzow
från Coustanlinopcl till Wien dit bon kommit d. i3,
och Stcr d. a8 afgått till Petersburg, med en
åtföljande skrifvclse. Svar ifrån Petersburg kunde man
först d. 3o Jau. bafva i Wieo. — Enligt eu N«-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
