Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
artikeln; oeh Hr, Bonnet för densamma; Lvarefter
den antogs med den vanliga pluraliteten. SS äfven
Art, ii utan diseussion, af innehåll: Art. 10 af
lagen d. 9 Junii i S i 9 är gemensam för alfa den
närvarande textens’ stadgandet], så vidt de
kunna användas pS ägare eller utgifvare af
tidskrifter”, Men nu korn följande af cornitceu föreslagna
tillsats-artikel i ordningen: ”Domstolarne kunna,
ntom de ouiuämude domsluten , och såsom fallen
äro, inställa dagbladens och tidskrifternas
ntgif-vandc, och till och mod indraga dera, oin skäl
är dcrtill.” — Några moderata antiliberala voro af
den inening , alt detta stadgande icke passade till
den förevarande lagen. — llcrr Bouville föreslog
ett amenderaent, som förkastades. — Herr Laiué:
”Den artikel, som comitéen föreslår, har
sammanhang med tidningslagcn. Ilvad skall det blifva af
en journals indragning , om den Ster kan synas
under ett annat namn? Delta hinder motas först
gjenoin tidnings-lagen , när den blir beslutad, da.
enligt första artikeln af densamma, ingen journal
kan utkomma utan autorisation. J skolen i dag
undersöka, om ceusur-rätten må kunna
updra-cas åt domstolarnc, om J viljen gifva dem
rättigheten öfver lif och död,"’ — Herr Koyer-Colard:
,’Jng vill bevisa, att det icke allenast ej passar,
ulan att det äfven Hr omöjligt, alt rådslå öfver
comitéens artikel. Jag vill Rsidosälta de moraliska
och constilutionclla frågor, som härvid förekomma,
och endast visa, att det vore en ren orimlighet
alt uptaga artikeln. Indrager man en journal , så
uphäiVcr man Kvarken läsarnc eller redaetörerne,
endast titeln, och den kan åter synas följande
dagen under en annan. Ja, sägen J, vi vilja uphäfva
denna journalernas frihet; godt, men i dag består
den linnii. En annan lag måste således först
göras, på det att det må blifva giltigt, som nu
föresläs. Det skulle likväl vara barnsligt i en
lagstiftning, alt votera öfver ett stadgande, som vore
underordnadt en ännu icke gifven lag.’’ —
Verkligen blcf artikeln förkastad; häremot antogs den af
ll:r Couvoisicr föreslagna: Att i några fall art.
iitit of criminal-lugen skulle vara användbar. Den
2:dra förekom art. 12. I händelse af ett
förolämpande emot begge kamrarna eller en af dem,
genom nämnde medel, kan den angripna kammaren, på
Motta begäran af en medlem, bcialla, (om den ieke
sjelf föredrager den vanliga rättegSngsvägen), att
den anklagade inställes för dess skrsnk , och efter
förhör eller behörig stämning dömma honom till
de i lagen bestämda strafl’, om skäl är förbanden.’’
Hr. Cbauvelin förslog såsom tillsats: alt 51ta
tolftedelar af de närvarandes röster skulle fordras till
en sådan doms giltighet; alt den anklagade sknlle
bafva en defensor; och liere inskränkningar of
artikeln. Hr. Manuel talte för; Hr. Lainé cn.ot
amen-dementet; det förkastades och artikeln antogs. —
Hr. Lalittc : ”Ett nytt lagstadgaude af Murat’’ —
En annan: Förnyande af den skäudliga lagen af d.
22 prairial.’’ — Hr. Tbiars: ”Decretera nu äfven,
att den anklagade alldeles icke skall få tala,’’
Art. 13. ”Kamrarne använda sjclfva. enligt
föregående artikel , åttonde artikelns stadgandet]
öfver tidningsberättclser om deras sessioner. Likaså
domstolarne öfver berättelserna om deras, o. s. v.”
— Efter lång debatt, och sedan sigillbevararen
försvarat kammareus afsigter, antogs artikeln. Art.
l4, aom förvisar flera al de i lagförslaget utmärkta
öfverträdclsrr till anklagelse de officio inför
cor-rcctionspoJisen, föreslog Il.r Anglés måtto mildras
i liera stycken. — V. Froc de la Boulaie och H.r
B, Constant talade med kraft och värma mot
artikeln, som hotade att uphäfva hela
jury-inrättnin-geii. Flere, och däribland inrikes ministern
talade för Jen. Debatten var högst stormig, och
slutligen fordrade ultras med slort larm diseussionens
slutande, hvilket likväl icke kunde äga rum ,
emedan hela den venstra sidan fö) ut allägsnat sig, —
Den 5 ville Presidenten bringa den första delen
af i4 ark till omröstning. Den venstra sidan står
up: ”Nej, nej, vi bafva ieke rättighet att bcröfva
nationen dess constilutionclla rättigheter.” H.r B.
Constant från sin plats: ’’F.n del af kammaren vill
beherrska oss genom skräcksysten ; vägrandet af
nprop vid namn bevisar det. Jag kan icke votera
för intrång i Chartan och juryns nphäfvande,
då jag ser, alt man icke vill lemna rösterna fria.
Jag röstar icke." Hela vätislra sidan: ’’Vi rösta icke.”
F.tt rysligt buller upstår. Presidentens
genomträngande stämma kan knapt höras i enkla ljnd: ”J bryten
mot reglementet och missbruken edra rättigheter.’’
Det svaras: Vi kunna icke rösta, vi bafva ingen
rätt därtill, vi protestera, vi rösta icke,’’
Presidenten ringde tio gånger, och tio gånger göra venstra
sidans förstärkta rop omöjligt för honom att låta
höra sig. Ändlligcn skriker Presidenten af alla
krafter; ”Artikeln är antagen” Straxt höres ett
fröj-deskri med skratt ocb bilällsklappuing från högra
sidan. Tumultet stiger till det högsta; hela venstra
sidan har stått upp, och skriker emot Presidenten,
ministrarne och högra sidan Midt under detta
tumult förkunnade Presidenten: Att äfven andra delen
af fjortonde artikeln var antagen.
~ 8T~0 C K II O L M, ”
Tryckt hos ElmÉk och Gr an be ro.‘
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
