Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 94.
Frän S tockhol m.
Thorsdagen d. 21 Martii.
.Recension.
’panten ocli dess sista revolutioner, af
en utlänning, som i mänga Sr vistats i
detta land. Öfversättning i sammandrag, Stockholm,
tryckt i Ecksteinska boktryckeriet, 1822.
Ilvarje underrättelse om Spanien är nu
välkommen. Detta rikes verkliga inre tillstånd är
föga kändt, och alla bidrag till en utvidgad
kännedom därsf inSste iuteressera, i denna tidepuukt,
FrSga är om intet mindre än cn pS nytt födelse,
«n integer ex novo sccloraoi ordo — så
vida nemligeti icke allt slutas , såsom en vanlig
revolution , med återgång till det gamla , efter att
Lafva medfört blott en skakning och onda följder.
Mången tror — emedan han önskar — det förra,
mången det sednare. Man ser genom glas ,
bvil-kas färg är påsatt af fördomar , motsägclsranda ,
oförmåga att angifva sanna orsaken till
verkningarna, heurliga böjelser o, s. v. Man vet, att
mycket skett, därfäre alt man flitigt profeterat det.
Är den sista revolutionen i Spanien utgången
från folkets vilja? Är 1812 års constitution
svarande mot dess behof? kan hon frambringa en
lefvandc 6tat, och icke ett blott machineri.
Förf. till ofvannämde, nyss utkomna skrift,
förklarar sig emot constitutionen. Han säger
ben-ne endast kunna frambriga ett machineri, clt
materielt Cnanceregimente, ett dödt aggregat, i
stället för eu lefvande organism. Hans framställning
är väl förvirrad; men man ser dock tydligen,
hvars andas barn han är ; man känner igen hans
läror, dem man sett utförligare framställda af
andra. ÖfCersättaren måste man lemna den rättvisa,
att han sett det falska i sin författares läror,
ehuru han ansett hans historiska upgifter nog vigtiga,
för att förtjäna öfverflyttas på vårt språk,
I företalet förråder förf. redan sin tro om
atatsvälfniugars fördärflighet i allmänhet, ehuru
föranledda de ock må vara. Om Spanska
Amerikas sjclfstandighet säger han (pag, 17). att den icke
grundlagt ett ”oberoende med ordning,*’ utan en
”oändlig anarki.” Då Carl Hl.g ministére (Florida
Blauca , Compoinanes, Joveilanos m. fl.), följande
den nya (Franska, encyclopedistiska) oplysningen,
hadc fördrifvit Jesaiternc och omstöpt forvalt nia-
gen i samma anda, erkänner förf,.’ att vid alutet
af Carls regering, ”förvaltningen och allt, hvad al
<lon berodde, var i det mest kraftfulla och
blomstrande tillstånd;” men bau tillägger, att
”grundvalarna för statens uppehållelse — enhet i lliran(V),
egendomsrättens helgd, aktningen för gammal hiifil
och förtroende till det närvarande —kortligen alla
statens moraliska baser voro nndergräfdo.” Han
räknar således ”enhet i läran” för cn bland statens
baser. Pag 38 anser han ”Insquititioncns idée
ocb grundsatser godamen säger , att dess
förfarande var tyranniskt, redan ifrån första stunden
af dess inrättning. *’Slor Inquisitorn var
Konungens polieeminister, och om någon förebråelse skall
göras denna minister, blir det rättvisast för
försummelse och overksainhet under dcu sista tiden."
(Huru vackert och historiskt sant detta allt är,
behöfver cj upprepas.) Om Nordamerikanska
förenta Staterna heter det (pag. 43), att där ’’cj
linnes enhet i någon del af samhället, utom i desa
I1.1t till andra stater, och i dess nationalstolthct,
tom åter grundar s i g på framtiden.” (Man
vet jn . att all storhet, all sällhct , all enhot, skall
grunda sig på det förflutna eller staten vara,
såsom konstordet lyder, historisk!).
Hvad begrepp förf. fäster vid ordet mekanism
i staten — hvilken lian nemligen påstår vara da
liberalas syftemål — synes af ett uttryck (pag. 48),
att om mekanismen skall råda, ”så måste i spetsen
och begynnelsepunkten af dess rörelse-machiue
sättas en sådan drilTjädcr, som Fredrik II. var.’*
Don arma Fredrik. Han trodde väl aldrig, att
han skulle blifva liberalismens beros ! — Om en
del af de i Cadiz och Bevilla, under Ferdinand*
fågenskap, samlade juntors ledamöter, säger förf,,
att dc, ”smittade af en encyclopedistisk speculatiou
ansågo de verldsliga njutningarna iör människan«
bestämmelse och deras anskaffande såsom
regeringarnas.” De todde säger han, ”att
rcgcriii-garncs gödhet och styrka oj bestämdes geriom
do-ras rättvisa och fromhet, utan af handelsvinst och
industri,” Denna hårda förebråelse, kan den
bevisas? eller*är den icke snarare ett utbrott af blindt
partibat? Vi få närmare skärskåda denna fråga.
Han förebrår Cortcs, att de samm.mblondat
oförcuiiga saker, Såsom, exempel anförcr Lau,
r
Dy I
I
Rff I
Mimi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
