Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
k
4o6
representationens forsvar *3 offentligen drifvit med
dc skäl. att corporationsreprescntanten känner och
försvarar sin inskränkta kreta’s interessen, och
att folka-representanten måste försvara det
allmänna — ty hvad skulle abstraetionen
annars betyda ? äro dc saker . som befordra tio
millioners väl, mera abstraeta än de, som befordra
Lundrades ? Men ordet abstraet är cn filosofisk
term, som i fråga om idder beteknar
motsatsen mot enskild. Fölr att nu få cn böglärd term
{)& ett vanligt begrepp, använder man pS saker,
Lvad som endast har mening i fråga om idéer,
och tror sig därmed bevisa om skilnaden mellan
de förra, hvad som med samma termer är
bevi-sadt om skilnaden cmcllau de sednarc — ty bevis
består ju i ord. Om ett litet samhälle, en
Corporation , kan npblomstra i åndeligt och materielt
afseende , genom ett visst system , vissa
grundsat-fters följande; så äro älven samma grundsatser
nyttiga för det större samhället, så vida de i
allmänhet äro sunda oab med rättvisa förenliga. Att
påstå mera abstraeta idéer böra användas i fi3ga om
det hela , än i fråga om de små samhällena inom
»toten , är lika origtigt, som det är oförnuftigt alt
, Los representanter begära endast förstånd på små
interessen oeli skråinteressen , d. v. s. att antingen
leimm det stora helas interessen för vind och våg
eller endast åt styrelsen. Delta sednarc lärer
vara andemeningen af denne författares , likasom af
hans trosförvuiidters läror, hvika således
innebära , att en , som ej är med i regeringen , en
enskild , ett folksombud ej kan böja sig till förstånd
rs annat än små interessen och måste temna det
stora samhället St dessa få lyckliga , dem slumpen
satt vid rodret och därigenom gifvit denna högre
vishet.
Men hurn skall denna högre vishet yttra sig?
huru skäll den handla? Jcké i enlighet rnccl lagar
ech författningar, dit so vi af förf.s följande ord :
5’Do Spanske deputerade kunna ej helt och håbet
vtvickla sina åsigter; de äro bundne af
constitu-tionens bokstaf, Ir3n hvilken allt lif skall
deduceras’’. DS deputerade, som tillvälla sig rättigheten
och fönnSga» att tala för ett helt fqfk, att
förstå dess interessen, icke kunna upfvlta sin stora
bestämmelse, i fall dc äro bundne af Ingens bokstaf;
föfier däraf, att den, som enligt förfs tanka , bor
befatta sig ined annat äu eorporalions-interessen ,
d. v. s. med det allmännas, ej heller bör vara
buti-. den al Ug’.n bokstaf. Märkvärdigt ar imedfertid,
1jn.hI förf. omedelbart efter dc anförda orden
säger; ”D.eii stora farhågan för folkets fördöma r
•kall ej l.iugre förhindra dcu tofalj omskapiiingen
af allt det gamla; ty hvar och en har fStt
magtöf-ver idéerna och utvicklar dem sjclf till rena eller
ofullkomliga slutsatser.’’ Antingen kunna ej de
deputerade räknas till livar och cn, eller ock
ligger en motsägelse mellan dén förra satsen och
dessa sist anförda ord. Dessutom, skall man fåfängt
bemöda sig att ntx-eda, hurn man genom en
consti-tution, en depnterads-plats, får större magt öfver
idéerna, än man i alla fall äger, om inan är cn
mägtig ande.
Ännu ganska många dylika yttranden återstå,
dem man skulle kunna anföra och om h vilkas
falskhet man skulle kunna hafva mycket att saga. Men
det anlcrda synes vara nog., för alt gifva läsaren
begrepp om arbetets balt. Såsom vi redan nämnt,
äro författarens läror redan kända genom andras
fullständigare afhandlingar. Man ser dem vilja rätt
och frihet men utan alla,garantier, (om ej
reaction af corporationer), utan rätt å folkets sida att
fordra rält. De Önska ingen magt hos folket,
utan endast hos corporationer. De tåla ingen a
II-mäutighct bos fofkets representanter, b vilka,
enligt deras tanka , blott kutfnn fatta och försvara
cn corporations interessen. Allt det * allmänna
vilja de anförtro åt en magt, som ej på minsta
sätt utgått ifrån eller coutrolleras af folket. De
betrakta privilegier såsom samhällets pelare och
deras ofträdandc såsom ett tecken till feghet. De
kalla all populär (folkets allmänna interessen
omfattande och från hela folket utgången) institution
för machiticri, Det fordras särskilda
relationer (säsong närvarande förf yttrai- sig pog. 189)
mellan medborgarna; det är icke nog med allmän
lag och lagskfpning. Endast Konungen skall vara
”all frihets, all egondoma beskyddare” (pag. 190)»
Naturligt är, att Spanska conslitutionen icke
skall behaga dylika filosofer. Vår förf. påslår väl,
att han icke styre» nf partihat; men han tillägger,
att ”irti oroliga tider kan higen bestämdt säga, hvad
han vill göra eller låta. hvar ban skall st ad na, för
att hejda; litan han inåstc göra allt, kvartil!
idéerna tvinga honom” (d. v. s. att han har ingen
magt öfver idéerna, såsom förutsades?) Om nu
idéerna, eller idee-lösbeten, drifva honom till
partislt-her, så kan ban ju lika litet hejda det, som han
kan befordra ntvieklingen eller intrasslandet af de,
såsom han säger, ”»n krångligt ihop knådade
för-hSllanderné.” Men om Spanska conslitutionen
sam-mnnknSdat förhållanden, så förstå vi icke hvad
»ara-wanknSJning eller förhållanden vill säga. Denna
constitntion kan hafva brister; men den synes oss
åtminstone klar och enkel. Förltollanden, som
öl-verämlakastas genom enkelhet, hafva säilsa föiut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
