Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o p8«
Ytterligare handlingar , rörande
Näringsfriheten. Stockholm, tryckt hos Ernst Adolph
Ort-niaii, 18.12.
JfForts. ’fr. Njo 97.)
^en cj mindre aF de i frågavaratide -Tvra
Mdcr-männcu äti aF skråväsendets försvarare i allmänhet
drifna sats, att skråordningen bragt Svenska
slöjderna till jemnförlighet med och, i vissa Tall, till
Företräde för dc utländska, torde det förlåtas osa,
om vi något närmare undersöka. De fyra
åldermannen låsta Kongl. Maj ts upmärksamhut på de
”ordningar och reglementen för liandtvcrkcricrna ,
sorn blifvit fattade från don epok, då Svenska
samhället, dess handel och näringar, af mångårigt
för-tr- ck oeb oerhörda lidanden ntinattade och nära
sin uplös.ning med don på nytt födda friheten och
sjelfständigheten återfingo hoppet, om lyckligare
lider, och hyaiifrSii handtverkerier och
inanufactur-inrätluingar inom landet, uti jeimrt stigande,
nalkats den punkt, där dc im befinna sig. och hvarpå
de, vi våga tryggt därom åberopa den kunniga
allmänhetens vittnesbörd, i dc flesta fall af utländska
icke ölveiträtios i många andra äro jemngoda med
dem, och till och med i ett och annat fall
framför dem aga företrädet.”
Detta är sant, i fråga om
manufaclnr-inrätt-ningarna ; men det tål mycket tvifvel i fråga om
haiidtvetkcricrna; d. v. s. att vi hafva skråfria
näringar, hvilkas producler kunna täfla ined
utländska; men dc af 3krå bundnas lillverkflingnr stå
ännu långt efter dem. Iiaroin kan man med
trygghet åberopa den ”kunniga allmänheten» vittnesbörd.”
Under det vi svårligen kunna f£ en sko, en råck,
en hatt förfärdigad, så att deti tå! ringaste
jemn-lörclse uied en i Frankrike, England eller
Tyskland tillverkad; knnna vi däremot Iratnvisa
tnami-faetnr varor (ehuru få), som hå’la profvet.
Tillverkningen af jernsaker, instrumenter m, m, är fri;
och en Owoo, en Stawford, en AVilcke, en lieil—
ström hafva bragt till en hög grad af
fnllkomlig-het. hvad utom Sverige förfärdigas. Vi sc från
Jandet inkomma linarc snickarc-arhcicn, som finns
begärlig afsättning i främmande länder. Och detta
allt äger mm, under det tillverkningarne af dc
under skrån lydande bandtverk äro af engauska me-
delmåttig, ofta nf en ganska usel natur. Endast
irågra få skrShandtvcrk hafva hunnit uRgon höjd;
och dessa få äro icke dc, som Icmna
hvardags-behofven, utan de, som mera fabriksmässigt
bo-drifvas, t. cx. vagiimakeiict.
Orsaken till denna skilnad är lalt insedd. Do
bandtverk, som frainbringn något mera voluminöst,
något för längre tid beräknade produeter, kunna
icke få den fullkomliga skrå-formen. Någon ting
af skön konst ingår däri; och ett folk, som har
comnumication med andra bildade, låter ej hålla
sig , åtminstone icke för lång tid och i för hög grad,
hålla sig tillbaka, i fråga om sina fordringar på
smak och pragt i saker, där den skona konsten
frambringar något mera i ögonen fallande och
varaktigare former. Om ock skråväsendet sökte hålla
tillhaka bärutinnau. göra dock skönlu’ts6innct ocli
täfliugsbegäret sig gällande. Dc sträugasto förbud
och dc våldsamaslc skrålagnr kunna cj hålla
profvet; man skuffar sig föremålet för sin önskan,
oak-ladt alla hinder; man cluderur eller motverkar
förbudet, och skråmästaruc måste således nu lingen
vika eller täfla. Delta är förhållandet med alla da
baudtverk, däri någon skön konst ingår; t. ex.
vagn-uiakcri, spegel-fabrik, bionze-arhetcn , urmakeri
o. s. v. Också är del anmärkningsvärdt, att da
flesta af dylika baudtverk äro fria från skråtvånget.
Den höga färdighet, man påstår bchöfvua i
handtverkeu och förebär såsom skäl till läroåren
och del öfriga tvånget, är således alt »öka i do
baudtverk, som antingen äro befriade fr3n skri
eller, om ock genom författningnrne detsamma
underkastade, likväl måsto genuin utöTningen i sjclfva
verket befrias från de olägenheter, det annars
med-förcr. Dc bandtverk åter, där konstfärdigheten är
ringa och ofta i fullkomlig grad äges af personer,
som alldeles icke lärt på verkstäder, de äro af
skråtvånget mest tryckta. Dessa bandtverk hafva
till föremål dagens ofta nya och lätt förstörda
bc-hof, dem man icke kan , åtminstone icke med
de-Sjvämligbot kan, skaffa sig från ulländingen , eJlcr
ens från cn all.igsnare ort inom landet. Iläri är
det som cn gifvcu inskränkt Corporation på stället
kan göra sig till monopolist, så vida uteslutande
rätt till tillverkning och försäljning’ beviljas. De
loi uödcuhctsvaror, som hcira (ill föda och kläder,
n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
