- Project Runeberg -  Stockholms Courier / Courieren från Stockholm N:o 72-101 1822 /
629

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:010N COURIEREN

Från Stockholm.

Måndagen d. i5 April.

1822.

En blick på Sveriges ekonomiska läge och vinsi
af 1809 års revolution.

Det var nödvändigt det var hög tid, alt
revolutionen Sr 1809 skedde. Dåraktiga företag, icke
beräknade efter landets krafter, politisk envis
stolthet, förenad med politisk vanmagt, illa anlagda
ocb kanske sämre utförda planer, ett odrägligt
tankctväug, ekonomisk oreda, förfärliga skatter,
ifrigt bibehållande af gamla illibernla förstörande
principer — allt delta påkallade revolutionen.

Nyare tider kunna framvisa en mängd
revolutioner, föranledda af samma orsaker, men på
olika sätt utförda. l>å en nation begynt revolutionera
sig, halva dess slumrande krafter vaknat , nytt lif
strömat genom dess ådror, dess pulsar klappat
häftigare af förhoppuiugar; don har, med ett ord,
sett för sig en ny och ljus bana cn pånyttfödelse;
ingen ting har ansetts böia öga bestånd blott
dar-före, att det varit ganmialt; de som upfuttat den
sanna ideen af en pånyttfödelse, bafva trott
syftemålet vara alt ur den gamla massan utviclla en
alldeles ny skapelse, fri från de fel, som gammal
vana ocb gamla missbruk, under den långa
förruttnelse-liden , tillskapat; de bafva, med ett ord,
sett för sig ett nytt land , ett nytt folk , som för
första gången skulle gilva sig lagar och
inrättningar, och som kunde gifva sig dem så mycket
fullkomligare, som ej blott tänkarncs speculationer utan
äfven cn lång erfarenhet utpekade, hvad som borde
sökas eller undvikas.

Att dessa glada förhoppningar ickc alltid
blif-vit npfyllda, kommer därutaf, att så många
olikartade interessen blandat sig i spelet, att så många
enskilda afsigter satt sig emot det goda och
antingen hindrat det att beslutas, eller ock sökt
förstöra det, sedan det blifvit bcslutadt Sålunda
bafva upslått reactioner, contra-revolutioner och, ined
ett ord. allt det, som gjort revolutioner förhatliga.
Deras goda följder bafva utcblifvit eller
åtminstone blifvit fördröjda; de onda halva egentligeu
fram trä dt.

Äfven Svenska nationen vaknade och begynto
andas cch hoppas friare, el mycket nämligen som

dess medfödda eller tillskapad« tröglict tillät.
Mången, som hade hjärta och förstånd för
fäderneslandets väl, begynte tro pS kommande bättre tider.
Och dc hadc rätt att hoppas, men orlilt all do
hoppades. Inga skakniugar, inga våldsamma
reaetio-ncr voro att befara; men man hadc bordt förutse,
hvad aom också inträilude — att nationen Stcr
somnade. Den yttrandefrihet, som upstod, var
icke af den natur, att kon kunde bilda något
allmänt tänkesätt och därigenom trygga sin egeu
exi-stciice. Att folket ville uplysas, sågs afdcnifvcr,
hvarmed äfven de då utkommande skrifter i
politiska och ekonomiska ämnen slukades. Men först
och främst ledsnade man suarl vid skrifter, däri
nästan ingen ting var att finna, utom smädcUc och
djärfhot; och sedan kom 1812 års reaction, utan
att möta något betydande motstånd.
Cunstitutio-nons döda bokstaf slod qvar; mon uplysning, nit
för allmänna ämnen, styrelse-principer, allt var
pä samma punkt, som före revolutionen.

Du must i ögonen fallsndo orimligheter i våra
inrättningar hadc man hoppats afskaflado - och
de stå qvar. Det intrasslade, outredbara system
för grundskatters utgörande är till punkt och
pricka det samma som alltid och gör nödvändig cn
skara af räkonskapsmän. Ständernas upropade
befallningar halva ännu icke förmått lyfta täckelset,
hvarunder rikets grundskatter och kronans ständig*
tillgångar göina sig — liafvn, med ett ord, icke
kunnat framtvinga en Riksliufvudbok.

Vid revolutionen stadgades näringsfrihet — och
näringstvånget har gått sin jämna gång.

Länge hade man klagat öfver den ofantlig*
embetamannaskaraH —. och den är ökad i ganska
stort mått.

Folket som betalar statens bvbof och
följaktligen bör känna dess tillgångar, lur genom sin*
ombud fåfängt, fastän enhälligt, yrkat alt få
revidera Tullmedlen.

Den Ekonomiska lagstiftningen, som
understundom griper in i brottmåls lagstiftningens
ömtfdigaste delar, är qvar och ulöfvas, ej blott af
regeringen . utan af Laudshöfdingar

Grundlagen har väl stadgat något om det
vigtigaste i cn coustilutioncl monarki, Ministrars
flusvarighet. Mca bura litet detta verkat,syne«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1822a/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free