Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43*
\
fiS Isla de Leon; har inryckt i Madrid nnder
oSfnd-igt jubel af den emot detsamma till mötes
uttågade folkmängden ; den blcf vid Vinccntsporicn
emottagen af deputationer från alla härvarande
ci-vil-corpser, och ledsagades till Cortes’ palats
under allmänt viva. Manskapet hade för öfrigt
alldeles utnötta och söndriga uniformer hvarföre
Bubscriplioner genast öpnades till dess beklädande.
Cortes bafva skänkt en fana åt ( n deputation al denna
namnkunniga bataljon, och däremot såsom skank
emot lagi t den sabel, som Ricgo bar vid constitu
tionens utropande. En deputerad proponcrade, att
upliänga denna sabel till evigt minne i salen , och
ntt tillika besluta, att bataljonen och hela arméen
gjort sig väl förtjente mot Spanska folket. Under
det att detta förehades, hade General Riego
öfver-lemnat ordförandet till en af vice Presidentcrne.
Den 16 Mars afgaf det öfver denna sabels
upbän-gaude utnämnda special-utskott sit utlåtande af det
innehåll, att det bästa bruk man kunde göradäraf,
vore . att åter tillställa den åt General Ricgo, på
del han måtte bruka den till colistitutionens
forsvar, likväl så, att lian etter Generalens död skall
förvaras uti natiönal-dcpoten ibland andra vapen ,
Bom försvarat fäderneslandets rättigheter. _____ Detta
antogs , med det tillägg, att orden: Fäderneslandets
egendom, skulle graveras på skidan, Cortes hafva
ined Ö7 röster mot t,g antagit en af 60
deputerade undertecknad proposition, ntt deputerade,
undantagande på Ccrcmonic-dagar och i dcpu’ationcr,
icke må visa sig i palatset och ministerierna,
Ministeriel-partiet hadc minoriteten. Den 18 gjorde
J-Jr. Sancbez den vigtign proposition . alt de
Com-missaricr, som skola sändas till America, skola
förses med så utsträckta fullmngler. att dc på
stället må kunna utverka nphörandet af alla
licndt-ligheter och fortfarandet nf dp samma förhållanden
cmtllan colonjer och moderland , som cincllau
provins och provins.
Fiankrlke. Vid den nya diseussionen öfver
tryckfrihets-lagca d. 23 Mars i dc deputerades
kammare i anledning af den utaf Paircrne däri på
General Bastards förslag gjorda förändring,
bemödade sig de liberale i början , att ännu en gång
bringa hela lagen under diseusaion , och förmådde
äfven Sigillhcvararen, alt, oagtadt inotparticts larm,
ännu en gång upläsa den hel och hållen ;
emellertid utverkades genom högra sidan, efter mycken
an.liängning, att diseussionen inskränktes endast
till amendementet. Såsom kändt är, hadc paircrne
i lagen icke allenast återställt orikt: ”Konungens
conslitutiouclla magt, utan SiVea låtit inflyta
de rättigheter , hvilka tillkommo Konungen genom
födseln, och genom hvilka han skänkt sina
nnder-eåtarc chartau. Ilerrv Labbey de Pompicres tog
Itäral anledning, att omständligt historik.t ntvcekla,
hurnledes Capctingiska konungarne af ålder endast
härledt sin rätt (rån natiouen , såsom de bäste ibland
dem alltid klart medgifvit , och den nu regerande
Konungen genom.’ förklaringen i St. Oucn tydligt
bekräftat, lian yrkade utelemnandet al dot
omnämnda ytlraudet i pairernes amendement, ock
Ur. Manuel påstod, att kammaren omöjligen kunde
antaga livad som detta yttrande innefattade,
emedan , om konungen hadc liaft en anboren rätt att
skänka (oetroyera) Couslitulioncn , skulle han väl
äfven kunna hafva rätt, att återtaga den, likasom
lienric IV.a andre efterträdare återtagit Nautiska
Edictct, som den förre storo och gode konungen
hadc skänkt sitt folk. lian gjorde den slutsats, att
statsförfattningen , så länge den icka ansågs såsom
ett contract emellan Fursten och folket, skulle
in-giiva föga förtroende åt två millioner innebyggare,
som voro ägare af nationul-egendomar, och allt
skulle således slå på lösa skru! var. — Hans tal
af-bördes denna gång med tämimligt Ingn, men
däremot upväckte Hr. Razircs försvar för pairernas
amendement ganska stor rörelse ibland de liberale.
Han gaf icke otydligt tillkänna . att Konungen
oc-truycrat Cbartan i grund af den rätt, som från
hans förfäder oförändrad! öfvergått till licnom,
och att en stor skillnad vore emellan Bourbonerne»
dynaslic och Rrunsvigska huset, som verkligen
1688 afslutat ctl contract med engelska nationen;
lian tycktes ock öfvereusstämma med massan af
högra sidnn, som flera gånger gaf tillkänna , att
den höll före, att allt utan undantag, som
tilldragit sig i Frankrike från 1789 till 1814, endast varit
.ett verk af rcbcllerj som undertryckt nationen och
hållit den i tvång. — Pairernes ändring blef
antagen med 245 röster mot yy , såsom man reda»
känner, ocb den vigtiga lagen således fulländad.
Det är anmärkningsvärdt, att domaremagten ,
efter begynnelsen af diseussionen öfver de begge
lagarne. som gifva den en så utvidgad magt
öfver pressen, ådagalagt bevis af mer än
vanlig måtta vid behandlingen af dit börande
saker, Äfven tyckas de liberale journalisterne ,
oagtadt allt deras knot, känna sig vida lättare, än
hittills. — D. 17 behagade Konungen, vid levern,
säga till Furst Talos rand: ”Ni bar gjort väl, att i
en lag, som beskyrtar förnuftiga friheter, låta
återställa ordet: constitutionsmässig”,
STOCKHOLM,
Tryckt hos ElmÉn och Gsisn»oi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
