Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Gå härifrån! — skrek mr Maddox i vredesmod.
— A ha, jag förstår! — fortfor mr Cheeven med
största lugn — ni, har brådtom i dag. Nåväl, jag
vill inte längre hindra er, men jag har ett litet förslag
att göra er.
— Låt höra! — yttrade mr Maddox otåligt.
— .Det är .helt enkelt följande. — fortsatte Guy.
— Miss Silver har berättat för mig, att ni åtskilliga
gånger försökt att förkorta ert lif, men alltid utan
framgång. Detta har gifvit roig anledning till den
förmodan, att ui inte går rätt tillväga i edra experiment.
Denna låda, — här öppnade ban den förut omtalade
lådan — innehåller åtskilliga småsaker, som jag tror
skola falla er i smaken, Här .är ett — och han visade
ett litet stålinstrument.
— Hvad är det för slag? — frågade mr Maddox
nyfiket.
>.— Detta — förklarade Guy, — år en liten pjea, som
ni kan sätta omkring halsen alldeles som en halsduk.
Då ni sedan med handen trycker på venstra sidan om
halsen, träöger en skarp spik rätt in i luftstrupen.
— Men det skulle ju taga lifvet af mig! — utbrast
rar Maddox rysande.
— Nå, är det inte just det som ni vill? — yttrade
Guy strängt. — Här har ni något annat, — fortsatte han.
— Ni ser här ett hjul. Ni hänger detta band
omkring cr hals, vrider några hvarf på hjulet — och
släpper sedan af det. Med den fart hjulet fått, ekall
bandet nära nog slita hufvudet från kroppen — eller
åtminstone med full säkerhet döda er.
Mr Maddox stirrade på honom med oförstäld fasa.
— Vidare,— återtog Guy med största lugn — ha
vi här ett litet paket, cn tprpedo. Den innehåller
nitroglycerin. Ni 6toppar paketet i munnen, biter ihop
tänderna, och ert hufvud flyger sin kos i millioner stycken.
— Himmelske Gud! — utbrast mr Maddox
skälf-vande af .fasa, — hvilken ohygglig uppfinning!
— Nej visst inte! — yttrade Guy lugnande. — Det
är en utmärkt vacker uppfinning. — Jag är särdeles
stoltderöfver: vetenskapligt sjelfmord, som ni ser! Hvem
som helst kan taga in gift eller skjuta sig för pannan,
men att göra det på ett vetenskapligt sätt, dertill
erfordras verklig talent. Ni eger sådan, och jag hopp»9
med säkerhet, att ni skall erkänna mina uppfinningar. Om
— fortsatte han,i sänkande tonen till en förtrolig
hviskning— ni skulle försöka på alla tre uppfinningarna på
en gångr.geiiomborra luftstrupen, strypa er eller
spränga hufvudet, så skulle jag vara er mycket tacksam.
-r-Hvad! .t- utbrast mr Maddox ursinnig. — Tror
ni, att jag är alldeles förryckt? Inbillar ni er
verkligen, att jag skulle begagna mig af edra djefvulska
uppfinningar? Ut ur detta rum, kallblodige skurk, innan
jag vräker ut er genom fönstret!
— Men jag har mycket annat af samma slag att
visa er,—invände Guy — och ni kan lätt inse, att det
ligger i mitt intresse, att ni skall försöka så många som*
möjligt. Se så, se så! — tillade han, då han såg nir
Maddox hotande fatta tag i eldgaffeln. — Jag tänker
gå min våg. »Jag leranar dock denna låda q var* men
iunan ui expedierar er sjclf, så sått upp ett litet
dokument, som upplyser oss om b vilket sätt- ni begagnat
er af, emedan enligt all sannolikhet ingenting skall
å-terstå af er. hvaraf man kan draga några slutsatser, och
derför......»
Han fick ej fortsätta längre, ty mr Maddox
kastade honom utan vidare ceremonier ut s korridoren.
— Nå? — frågade Lizzie ängsligt, då Guy inträdde.
— Jag tror att allt skall blifva godt och väl »gen
— svarade Guy med ett hjertligt skratt. — Laga .att
du har »lunchen» i ordning. Din onkel är nu kurerad,
och kommer nog ner.
Och han kom också alldeles riktigt, och ehuru han
icke yttrade något, åt han med glupsk aptit af allt, som
stod på bordet.
—r Lizzie — utbrast han plötsligen efter en
timmes paus, — har du någonsin haft tillfälle att se en
sakramenskad gammal narr och en dåre förut?
—* Inte som jag vet af, — svarade Lizzie hur
så, onkel?
— Jo se då på mig, och du skall få se en
utbrast mr Maddox buttert, i det han gick upp till sig.
Anda in till närvarande stund, då detta
nedskrif-ves, år mr Maddox vid lif och i itnjutnde af den
bästa belsa. Han tyckes derjemte stå \ ett särdeles
vänskapligt förhållande till mr Cheeven och-hans unga
hustru, Lizzie. Troligen förlät han ej så snart denne
gentleman den upptäckt, som han gjorde, nemligeu att
ni-troglycerintorpedon ej innehöll något farligare än salt
och att de öfriga »infernaliska uppfinningarna» voro
ungefär likainfernaliska. Men Guy vidhåller fortarande
sitt påstående att när en person blir trött på lifvet,. bör
han lätta sina bekymmer genom ett vetenskapligt
sjelfmord.
(Slut.)
»Ärlighet varar längst, min gosse,» yttrade en
köp-man till sin son. »Hur kan ni så noga veta det, min
far?» frågade den vettgirige sonen. — »Emedan jag
försökt båda delarne, »Samuel,» svarade fadren kort.
J oljande tillkånnagifvande var för en kort tid sedan
synligt i en amerikansk tidning: S:t James kyrka:
»Nästkommande söndag börjar aftonsången kl. half fyra
eftermiddagen, hvarraed fortBättes tillsvidare.» — Nästan
lång aftonsång!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>