Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elt PaJcimä-stareElE.
__tTayf Ji.a.r le^ayi- cuéd fa. hyra. ete sc-Ve- mof rum..
__Ea.. m.uu h or rf / liva ol fa.tiaoS ?
__J‘o/ fie-i syrve-s ?niy som. em. arl skiuUe yaraofuaih oefutuaffe^
U-truslaofo rrue^l z/t yrk.tr/-.
Förälskad 1 ett porträtt.
(Forts.)
öfver mina förhoppningar och farhågor? Jag vill nu
försöka att berätta min historia, utan vidare afvikande från
hufvudämnet.
Såsom jag förut ofvan nämndt, anlände jag i
vederbörlig tid tillbaka till Ncwyork.
Huru beskrifva min öfverraskning, då jag en dag,
under en promenad efter Broadway, skådade framför mig
originalet till det porträtt, jag hade i min ego! Ett
ö-gonblick stod jag häpen, förbländad, och trodde att allt
endast var en dröm, men en ytterligare blick
öfvertyga-de mig, att jag i verkligheten skådade henne, som under
månaders lopp varit föremål för mitt hjertas ömaste
tankar. Der såg jag ju detta sköna, uttryoksfulla
anaig-te, dessa trånande ögon, dessa blonda lockar, en typ al
heunes germaniska ursprung, som, likt en gyllene krona1
oragaf hennes välformade hufvud. Der jag nu stod midt
på gatan, skulle jag varit i stånd att falla ned för
hennes fötter och tillbedja henne i stum beundran.
Måhända kunnen I misstänka, att jag öfverdrifver
häftigheten af mina känslor för henne, men, så år icke
ändelscn; ty jag tror, att få mån någonsin varit så djupt
för’i lakade, som jag då var. Mitt hufvud svindlade af
vtr.isi uiig glädje — ora jag får nyttja detta uttryck -—
ooh utaf den sorlande raenniskomassa, som på alla håll
omgaf mig, såg jag.ingon, utom henno.
Skulle jag presentera mig sjelf midt på gatan såsom
en vän till hennes kusin? var den fråga, jag stälde till
mig sjelf. Svaret utföll jakande. Jag stadnade ieke för
att öfverväga, hvilken öfverilad ooh oförsigtig handling,
jag stod i begrepp att utföra. Jag skyndade endast att
verkställa densamma. Jag skyndade mig att upphinna
henne och stod snart vid hennes sida. I min
kärleksfe-ber visste jag icke hvad jag gjorde.
Men i samma ögonblick, jag stod vid hennes sida,
kände jag, liksom om min tunga plötsligen blifvit förlamad; jag
kunde ej yttra ett ord ooh, utan att veta hvad jag
gjor-de, lade jag min hand sakta på hennes arm. På det
högsta öfverraskad öfver ett dyligt beteende, vände hon sig
om och yttrade med en blick af obeskrifligt förakt: »Hvad
år meningen med detta förolämpande och oridderlig*
handlingssätt, min herre?»
Till min stora fasa klagade hon för en polissergeant,
som i detsamma passerade förbi, att jag på det gröfstft
tiade förolämpat henne. Detta uppväckte mig ur m’°
dvala och jag utbrast lifligt: »Detta är endast ett mi88*"
förstånd, jag vill på ett nöjaktigt sätt gifva denna ung*
dam en förklaring.» Men hon aflägsnade sig likväl m°
en drottnings hela värdighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
