Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Faran af att stiga ur en omnibus, innan den
stadnat.
Emelie hade skrifvit till Gustaf, vid sin ankomst
till Newyork; men, då hon derpå ej emottngit något
svar, hade hon på egen band begifvit sig af till hans
hem. Troligtvis var brefvets adress ofullständig och
hade derföre ej framkommit till sin bestämmelseort.
Emelie och jag blefvo snart trofasta vänner. Nu
är hon min hustrn och jag är fullkomligt Cfvertygad
om, att ett lyckligare äkta par ej linnes på hela vårt
jordklot. Denna min sällhet har jag porträttet att tacka
för. (Slutj
»Hvilka grenar af uppfostran omfattar ni
företrädesvis uti er skola?» frågade en tillgjord förnäm h6rre
en gammal erfaren skolmästare. — »Grenar!»
upprepade denne; »jo, grenar af björk och hassel; ty utan
ris och hasselkäppar kommer man ingenstädes med det
förstockade elägtet.»
En dam förebrådde en kavaljer för det han icke
begagnade handskar, då han dansade. — Han svarade
helt torrt, att han alltid tvättade sig efteråt.
En bokhandlare rekommenderade en nyss
utkommen roman med de orden: »Hvnr och en skall med
n0je lägga ifrån sig denna bok.»
En gammal förläst guvernant skulle i ett sällskap,
der man gjorde lekar, sitta på understol. Hon liknade
sig då vid en fjäril. En af sällskapet undrade, om icke
fjärilen snarare vore en bokmal.
»Fader Adam är,» sade en borgare, »skulden tiH.
all ståndsskilnad: hade han kallat sig von Adam, så
hade vi allesammans varit förnämt folk.»
»Har du reda på,» frågade en handtverkspojke hår
i Stockholm en droskåkare samt steg dervid upp på
fotsteget af bana åkdon, »har du reda på hvarför der
skal] vara två urtaflor på ett och samma torn?» — »Så
du kan fråga, ditt fårhufvud!» lydde svaret. »Liksom
jag inte skulle veta hvarför det är. Om det uu skulle
falla två personer på en gång in att vilja se, hur
mycket klockan är, så skall väl icke den ena stå och vänta
på den andra.»
En bryggare i hufvudstaden hade gift sig och
träffade ett par veckor derefter på gåtan en vän från
landsorten, som gratulerade honom till sitt giftermål
och framställde den önskan att få göra bekantskap med
hans unga fru. »Det kan genast gå för sig,» svarade
byggaren, »kom med mig hem och ät en tarflig
hvar-dagsmiddag.» Anbudet antogs och de båda vännerna
inträdde snart i den nygifte mannens bostad. —
Denne gick in i ett inre rum, ooh derifrån hörde den
inbjudna gästen inom kort, hustrun yttra i den mest
vresiga ton: »Jaså, du har återigen dragit hem med
dig en glop, som skall äta upp dc bästa bitame af
vår middag... du har då aldrig annat än
dumheter för dig,» hvarpå mannen, med en hörbar bviftning
af sitt spanska rör, utropade: »Om det inte vore
främmande derute, skulle jag min själ lära dig mores, lita
på det, du I» Vännen knackade nu på dörren ooh sade:
»Kära bror, genera dig icke dét minsta för min skull!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
