Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Citater ur »Frithiofa saga.»
— Aj. min rara mjölkvälling! Pen biir det nu avart-
eoppa af i. stället!
»Bölja, du blå!
Sväll ej aå högt!»
Följderna af ett balrns.
Skämt
•t
Trimoleon Trimm.
Förre handlanden Jerker Jepsson hade slagit sig
i ro sedan han slutat med sin handel, och lefde nu
förnöjd på räntan af ett litet nätt kapital. Dessutom
var han välsignad med en hustru, som i sin ordning,
för tjugufem år sedan, ökat hans husliga lycka med
en dotter och ytterligare, efter tolf års förlopp,
öfver-raskat honom med en son, som nu gick i skola,
lärande sig allehanda odygd. För sin dotter, den
tjugu-femåriga Eufemia, visade Jerker Jepsson den
faderli-gaste ömhet; besökte om sommaren åtskilliga
bruns-och badorter, i förhoppning, att vattnet, som plägar
den kraftiga verkan åstadkomma på bruns- och
badgäster af det manliga könet, att der få friarelust, äfven skulle
skänka hans linhårade dotter en man. Men då vintern
inföll, och Eufemia ännu icke sett en friare vid sina
fötter, tillställde herr Jepsson små trefliga baler, allt
under fortfarande spekulationer på en måg, i hvilka
lofiiga försök han gjorde än iffigare ansträngningar,
sedan det visat sig att hans dotter led af en sot, för
hvilken det lär finnas blott en bot.
Den dag, då vår berättelse börjar, hade f. d.
handlanden Jerker Jepsson stor bal, och klockan half sju
på aftonen började man tända ljusen i hans lilla tref-
liga våning, vid en af gatorna i Clara. Vid nämnde
tid trädde Jerker Jepsson, med hufvndet hegrafvet i
en stor, styfstärkt hvit halsduk, ut i salen, för att taga
ljustäoduingen i närmare åskådning, och sedan denna
vigtiga angelågenhet var ordentligt afslutad, kom äfven
den tolfåriga trubbnäsade »Calle,» med sitt raka hår
behörigen insmordt med olja och iklådd sina
helgdagskläder, i hvilka han faun sig högst generad, osäker
om han skulle sitta eller gå, eller om han skulle stå
på två eller ett ben. Fru Jepsson gick, ifrigt
sysselsatt med tillredelserna för aftonen, med ett hvitt
förkläde, skyddande sin dyrbara storrosiga sidenklädning,
och slutligen kom äfven vår Eufemia klädd til) bal
efter senaste bruket, det vill såga, barhalsad ända ned
till midjan, och håret upptornat med valbar och
cbig-non, till en sådan höjd, att man tydligen kunde se på
de spända nacksenorna, att halsen hade all’ möda i
verl-den att hålla »ig upprätt.
Mau bötjade nu gå omkring att efterse om allt
var i ordning; makande en stol här och ett bord der,
ömsom i förbigående kastande en blick i spegeln. Ja,
lille Calle stod till och nred långa stunder, stirrande
i spegeln, utan att riktigt kunna öfvertyga sig att det
var hans egen person, som han såg i glaset. Slutligen
tog herr Jerker Jepsson npp sitt stora guldoylinderur
och såg efter tiden, jemförande den med salsklockan;
derefter kom fru Jepsson och såg på salsklockan: så
den hvithalaade Eufemia i samma ärende, slutligen kom
också Calle och såg med undrande ögon på visaren;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
