Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anm A lan.
På sista rjvartalet af “ Stockholms l unseh’-
kanpre-numereras med 1 rdr lo öre. Prenumeration sker i
landsorten å postkontor, i städerna hos bokhandlare och
ä lidningsutdebiingsstållen. Lösnummer säljas till 10
öre exemplaret.
Med tidningen kommei’ att jölja ett annonsblad,
innehållande, förutom annonser, en mindre berättelse, eller
uppsatser af blandadt innehåll. I detta blad införas
annonser ä H öre petit-raden, då annonsören, om
annonsen införes trenne gånger, erhåller den fjerde gratis.
Annonser kunna inlemnas till Boktryckeriet,
Svart-jnangatan N:r 22, dit äfven bref till Red. adressei’as.
Redaktionen.
Liten krönika.
Lördagen den 11 Oktober.
Kyrkomötet är nu afslutadt, och
representan-torna hafva rest hem, håde kyrkans och de s. k.
Iek-mannaombuden. Don sonarc benämningen lärer vava
en förkortning af lekamensmän, jordlifvet,
materien; dä dercinot do andra äro våra själasörjare, de
der tänka på vår ande. Det har således varit ett
samarbete emellan anden ocli materien, ett naturligt
förhållande, som icke har kunnat annat än ledt
till lyckliga följder. Derom är 1’uusch fullkomligt
förvissad, ehuru han, hysande fullt förtroende till
ombuden, icke ansett sig behöfva ölvorvaka
öfver-läggniugarnc eller med uppmärksamhet åhöra do
fattade besluten, öfvertygad att de förra allt igenotn
skott i anda och sanning, ocli de senare fattats till
fromma för kyrka och stat, och till uppbyggelsc för
alla trogna själar som vistas under vår svenska
himmel så till lands som vatten; hvilka själar, dc må
nu tillhöra rojalister eller republikaner, fritänkaro
eller sådana, som icko tänka alls, böra vara mycket
tacksamma, att de lofva under sådana kyrkofader som
våra, do der så gerna vilja befordra upplysning och
framåtskridande.
Men det är ieko sagdt att alla äro belåtna, ty
det linnes så mycket otacksamt folk här i vcrlden.
Bcstitmdt komina småfoglaruo att bli mycket
tacksammare kräk då de nu få skydd till lif och 1cm.
Vår Herre föder sparfvar, ha vår jords regenter
tänkt, i det de vänligt blickat ned på kräken,
såväl de flygando som krypande och gående,
och dervid kommit att beakta do stackars
smålog-lame, enkannerligen sparfvar ocli tättingar, hvilka
äro on särdeles begärlig spis icke blott för
katt-slägtet, utan äfven för monniskor, isynnerhet för dem
som springa med limstången, ocli de s. k.
söndags-jägame, hvilka senare pilfa och putiii i buskar och
snår, icke aktande hveni som sitter “bag busken og
luror," om det är on baro, fogel eller monniska som
dorstädes intagit en afvaktaudo ställning. Alla jor-
dens rogonter skola emellertid nu komma öfverens
om att skydda de smås tackars foglarne. Det är on
ädel och fridfull handling att som örnar breda ut
sina vingar till skydd lör dessa små väsen,
hvilka troligen tomma att bli mycket mera
taek-tannna härför, än den der sortens menniskor, som
.eke tycka om att stå under skydd af någon slags
lug, och som aldrig äro nöjda och vi skola nu iå
so liura erkänsamma dessa små bevingade kräk
bli, huru do skola uppbjuda all sin förmåga för
att visa oss sin tacksamhet, do skola täfla i att
visa med hvilken belåtenhet do förtära do
smulor vi bjuda dom, medan vi sitta och smutta på vår
punsch, do skola slutligen bli så förtroliga mod oss
att vi kunna anförtro dem vårt hjertas hemlighet.
Vi skrifva några rader med en blyertspenna på ett
rosenrödt papper, sticka det i näbben på vår lilla
favorit, och ledd af instinkten som ho v ara t
hågkomsten af den skönas boning till hvilken den ofta följt
oss sittande på vår axel, flyger den lille till henne,
och sålunda skola vi med tiden måhända kunna
inråtta en fogelpost, mycket angenämare och billigare
än den som åstadkommes mod stadsbud.
feebahen har på sin hemresa varit utsatt för ett
åkta "gambit“-drag af några som icke hade
någonting mindre i sinnet ån att göra honom så
fullständigt inatt som möjligt, på det utt alla hans
dyrbarheter skullo stanna i deras händer, framför allt
hästen med sin dyrbara svans, der ‘ hvartannat hårstrå
är af guld, hvartannat är af silfver", alltsammans
hopknutet med cn gedigen guldring. Men de
skälmarno- höggo förgäfves efter donna svans; ty hästen
drog den åt sig, hvarpå schahcn i sin ordning drog
öronen åt sig samt gjorde ett äkta sebakdrag och
flydde samt kom undan, tack vare hästens snabbhet
och kosackbetäckningen, som kastade sig emellan
röfvarne och solmajestätct, som helt solo “barkade”
åstad på sin arab, tills han trodde sig vara i
fullkomlig säkerhet. Att de käcka kosackerna, som
slogo rötrarno på flykten, blifva rikligt belönade med
minst “feol- och Lejunorden" i briljant er. kan man
taga för gifvet.
Litet prat vid Punschglaset.
Den äldste i familjen Montmorency anses vanligen
för den förste baronen i kristenheten, emedan
legenden inom familjen berättar, att cn af dess förfäder
varit den förste adelsman, som antagit kristna läran.
Då Tallevrand en dag i ett sällskap fann hertigen af
Montmorency tillsammans med baron Rothschild,
hvilken nyss förut hado erhållit denna värdighet,
sade han till hertigen: "Behagar dcu förste baronen
i kristenheten presentera mig för den försto baronen
i judendomen?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
