Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alt Adam var <len lör.-ta svenska biskop. Enligt lmna
utsago låg paradiset i Finland, och det första
biskopssätet hette Knlkcsfml. Se der bitru sägnen om Adam i
Kiilkestftd uppkommit. Efter all sannolikhet fick Adam
fullmakten, dil han blef körd ur paradiset, och engeion,
som dref Ivonoin ut. var visst niignn himmelsk
konsistorienotarie, som kontrasignerat densamma. Begäret efter ett
fett brödstycke alstrade synden, och för syndens skull
inrättades således den första biskopsstolen. Att Eva, som
således var den första hiskopinnan, fann lifvet tråkigt
utan adjunkter, torde vara historiskt, och så uppkom
pre-sterskapat.
2.
Förordningar om pastors och kaplans inbördes
skyldigheter.
En föi ordning af följande lydelse ut gafs af Westerns
domkapitel år 1570:
Pur Pastor.
“Han skall fly (gifva) Sacollano (kaplan) stufvo
odrn-pin och väll bevuradt; sampt med alla sängkläder till en
«ing, med Lakan och allo; hvilka Pastoris Tjenstpigor
tvätta, så ofta som Pastor låter tvätta sina, men ej oltarc.
Ilan skal gifva sinom Sacellano masta parten af
samma rätter, som han äter sjelfver medh tämmeligt Öhl;
dock icke för starkt och ej mera än sitt matöhl.
Ingen Pastor skall tillåta sina Pigor eller Qvinnfolk
gånga uti Sacellano Stufvo; til at upreda lianssftng. eller
ock något annat thur göra; — sådant skal han sjclf göra.
Lön, skor och skjortor, skal Saccllanus af Pastor
Imffvn; efter som lians arbete kan öfvervägas.
Pastor bör icke tillåta sin sacellano vänja sig sofva
på daghen långdt. eller om aftonen gå sent i säng. ut han
när han liaffvor tilfiille. låta honom studera och predika;
ly en Prest hör vara vakande och nökter, säger 1 Tim. 3.
För Kapellanen:
l:o.) Alla Sacellani skola vara underdåniga sinom
Pastori, såsom sinom Ilerra.
2:o.) Vara pligtiga att tömma Öhl, när Pastor är
tilstades.
S:o). Lägga Humlegårdar, en åtminstone hvart år till
40 stänger.
4:o.) Öfva sig plantera träd.
ö:o.) Vara sjelf pligtig hålla sig ved åt sina stufvoJ
samt sjelf elda och sopa sina stufvo; med mindre
han någon Glunt haffver på sin egen kost; ingen
aff gårdens Pigor skola det giöra vidli straff och
po6n, honom och Pastori.
6:o.) Han skal ock alltidh städa på golfvel för sin
Pa-Ktors borde, ech läsa till hords.
7lo.) Ingen Sacellani skal djerfvns taga sigli Hustru,
utan sin Biskops Iof och minne.
3.
Gamla Kyrkobruk.
Presterna brukade i fordna tider förröka sina
inkomster med att på sön- och helgedagar låta sälja öl och
bränvin till folket. Detta missbruk upphäfdes år 1C83
genom ett pres t möte i Lund. I samma cirkulär förbjödos
äfven presterna att begagna långt hår, äfvensom de unga
att lägga sig till med c al o 11, hvtlket i den utfärdade
skrif-velseu kallas för “en otidig singularitet*.
J31äcldiornssqvallcr
nf
lrunoleon 2runni.
(Forts, från föreg. nummer.)
på gulan och stannade «j vitt ursinniga lopp, förr än han
hejdades vid Blå Porten, der inan ännu uppbar ett hälft
öres afgift för genomgången.
Bonifacius, som ansåg gårdagens utgifter för ett
oer-hördt slöseri samt dertill beräknade de omkostnader,
nattens galenskaper skulle förorsaka honom, ansåg några
vidare extra utgifter för i högsta grad skadliga, stoppade
sitt hal 1 va öre åter i börsen samt anträdde återfärden till
sitt hem.
Men, kommen ett stycke på vägen, fann han, att
krafterna började öfvcrgifva honom, och att. hans hen ej
längre ville- göra tjenst. Som han bodde vid K
ungsbacken, beräknade lian, att nötningen af skosulorna och
afgiften för en omnibuspollett kunde ungefärligen komma
på ett ut. och att han, om han åkte, dessutom skonade
sina liktornur, som började att i hög grad anfäkta
honom; så hoppade lian, under dylika ekonomiska och
sanitära beräkningar, upp i den först koramande omnibus,
och sjönk ned i ett hörn af vagnen, utmattad af ett helt
dygns själsansträngningar.
Föl sjunken i sina mörka reflexioner, märkte vår hjelte
ej. att stt;axt innan “hussen*4 satte sig i gång, fvenne
fruntimmer stigit upp och jemte honom tagit plats. Det
äldre af dessa fruntimmer — hon hade ett mycket
godmodigt och aktningsvärd! utseende — satt länge och
betraktade uppmärksamt vår dystre vän. Slutligen utbrast
hon: “Nej! jag misstager mig ejl Det är ju vårt ar-
tiga ressällskap från i går!M
Spitz for upp, liksom träffad af en elektrisk stöt.
Hans hår reste sig af fasa; hans knän började att skälfva ...
omnibussen for i detsamma öfver en rännsten, vår
Boni-fabius förlorade dervid jemnvigten och föll i famnen på
den vackra flickan med den stora näsan och do nedslagna
ögonen. Knappt hade Spitzen känt den kalla näsan
vidröra sitt nnsigte, förrän han samlade hela sin styrka och
kastade sig på andm sidan af vagnen.
=5-——^^—- (Forts.)
Bokstafsgäta.
e 1 n reedrudneck l»n s r c s u in ia sa ar e ar n 1 n s
1 1 ol n j h n ur dr o ch v I 1 o o o lu ii gi us e il n n in n th
o tro gi. n n <1 o t a.
Af ofrnnståcllde bokstäfvcr kan bildas 15 ord, hvilkns
begynnelse- Och Bltubokstafver utgöra namnen på tvennc af de Kongl,
theatrames n ost framstående artister.
Orden äro:
1. Ku af knugnrnc i kortleken. i>. plus is, en Underrättelse,
3. en käml fö k..rining på ett knrlnamn. 4. cn amerikansk statsman.
5. ett fornnordiskr namn på Jerusalem, G. en af våra gamla Gudar]
7. trohotens sinnebild, 8. cn af damerna i kortleken, fl. en af Itehns
bifloder, 10. ett karlnnmn, 11. plus e cn provins i Holland, 12.
cn italiensk .-kald, 13. hvad den fege saknar, 14. en spådomskonst
15. en engelsk sjöhjeltc.
B ref låda.
Fröken Wira! Punschs expedition fir Storn Nygatan 34.
Bidrag h la ‘•muntergök" emotrngas med nöje
Kräk-Per! ’nså. ni vill slå “dalkarlar" i folk. Nåväl, Punsch
skull hjelpa til) och skölja uer dem.
Starkodder! Historien är god men något spritstark — ligger
måhända till sig.
Lax! Tilltugg begagna vi icke.
v. Sabel! Helt om, nmrsch!
Figge! Glada gossar fi.ro alltid välkomna. Skål!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
