- Project Runeberg -  Stockholms Punsch / 1873 /
138

(1873-1874) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ZLA1TG!

Alla tecken tyda på,
att snart är jul igen.
Tidningärne komma
med biliaug och långa
annonser med svarta
ramar omkring — ett
slags sorgkanter för
våra kassor, ty allt
passar så förträffligt
till julklappar — och alla boklådsfönster hvimla *af
böcker i granna omslag. Visserligen är det klent
med Ujulföret“, men det går nog ändå, och bäst af
allt synes Punsch att gamla vaghuset, det oaktadt,
åker allt hvad det .hinuer. Gamla autiqviteter hafva
vi tillräckligt af, och har gamla våghusets ruskiga
skepnad försvunnit, hatva vi i stället lått “kgl. hoi
och universitcisbokhandlarenw Bonniers praktbibel,
som, bvad illustrationen, beträffar, intager en värdig
plats bredvid det förra. 1 hvilket lumpmagasin herr
B. iiittat eller för en spottstyfver kommit öf ver
stereotyperna till detta verk, som |ian nu försöker alt
lurcn-dreja på allmänheten, kan man ej sä noga veta, men
att det for mänga år sedan utgafs med samma
gri-uande figurer, det är då säkert. A’ allmänhetens
vägnar hoppas Punsch att det ej kommer längre än till
första häftet. Skulle det ga längre, vore det illa
bestaldt med srnaken uä de kristnas sida44.
Emellertid om man tänker på denna aifär och tär hos samme
förläggare sc en julbok för barn, som bär det vackra
namnet “Pelle Snusk44, skiille man frestas tro, att det
vore en slags sjelfbmgrufi, så* “snuskigt44 det än ter
sig. — Men frun del -ena till’ det andra. Tack vare
tryck- och näringsfrihet ha vi nw också fatt oss eri
“brqschyrfabrik", Hvilken rekommenderas i
vederbörandet! hågkomst till nästa riksdagsmannaval, den bör
kunna presentera både kandidater och kandidatskor.
Fabriken förestas af fröken T hud a Dahlberg,
Brunns-gatan u:r 1.

Till dagens märkvärdighetei; hör för ötrigt att
jernkoutoret gilVit jiiJpeiigar åt bufvudstadens
eld-släckiiiugSmauskap lop visad raskhet vid eldsvadnn i
jernvågen. V id utdelningen • af dessa bör man ha
skäl att hoppas, att hvarje premie tagare lades pa
lijer-tat orden : mera som en V[>fjmuntran än en beLq/iiny.

Visa.

0

Skall jag sjunga, vill jng dricks
Hemtu hit ett godt glas vin!

Att det gladt blir kan ej klicka:
Sorgen — den får dra för hin.

Än Hr verksui’n tyat i pannan,

Men I sen, att tom är kunnan.

Skall jag sjunga, vil! jng skutla
Endast glada anleten.

Mulna synes mig lielmda
Endast Icdsnnd — bort med den!
“Tom bi go vänner, er Hr skfilen
Och min Lethc det är bulen.

Bacchi drufvöT de allena
Kunna Iifva men’skans mod:

Ack, bur lifligt de förena
Sig i kroppen med vårt blod.

Sjung och drick! Då drufvan glöder,
Alla inenniskor bli bröder.

Gläds, ty liden snabbt försvinner,
Lifvets glädje är sft kort.

Som en dröm vårt lif förrinner!

Bäst vi gå vi ryckas bort.

Töm, då ni beskärs den lotten,

Edra glas med fröjd i botten.

Fälten giasen hiir god vänner!

’ Sangen vill ej hålla takt:

En förskräcklig törst jag känner,
Detta *lunter uns gesagt“ —

Heldre iin- uttr stå och hicka
Efter ord, kom låt oss dricka.

Pengar! Pengar!

. . . Hvarbelst man står,
På lyckans höjd, på ödets brant,

Ar lifvets lösen dock — en slant.

* t P—n.

Sedan den tid, då Adam och Eva bodde i
Paradiset, då jorden gaf gratis hvad en hungrig mage eller
en törstig strupe behöfde; dä sockerröret vid minsta
vindflägt släppte i Ividrons bäck stora klumpar af
socker ocli jordens* inre framstod som en väldig
ar-raekssprudel, sedan den tiden har man min själ, för
Evas klåfingrighet, fått lära sig. hvad det vill saga att
lefva pr kontant. Hr Adam hade endast behöft ha
ett par utaf vänt vanliga “griphumråu44 utanför porten
till Paradiset, och han hade nog aktat sig för att bli
utkörd. — Emellertid till saken, dag ville tala om
huru man blir af med sina pengar; att Adam varden
första som började krångla med vår herre i
diskont-väg, det veta vi, och att hans„knepiga transaktioner
gatt i arf till lians efterkommande, det erfara vi
pen-jiingekarlar —inciusive btockhöIins-Punsch — dagligen.
Se här en tablå som utvisar penningmarknaden i
Europa.

Italien.

(Framför den resande, ställer sig cn spetsbof i den
bekanta uniformen med bredskyggig hatt och yfvigt
lösskägg.)

llojcen: Herre I Pengar eller lifvet.

Den resande (Lemnar börsen med bedrötvnd åsyn).
Så här stor säkerhet bur man här i landet. Ett fint sätt
att bli af med sina pengar.

Tyskland.

(En jude mqter dig med .eu mgngd lottsedlar under
armen.)

Juden; Herr! Ivaufen Sie en lott. Ni peschtämt
vinnaI Alle de schtnre gevinster fulle alltid hos roäch ut.
Den arme man blir hos mich reich, und den reiche man
kan sein gäld schnart fertubble.

Resanden: (Tio är efteråt) Nu har jag på hans
förbannade lottsedlar nedlagj, snart allt hvad jag egde utan
att fu ater så mycket som elt öre. Det är ett snyggt
sätt att förlora sina pengar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:30:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmpunsch/1873/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free