Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälset och kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II
FRÄLSET OCH KYRKAN
Stadens styrelse måste således under 1400-talet
betecknas som aristokratisk, om än i ett starkt beroende av
konungen eller riksföreståndaren — ehuru aristokratisk
blott i den meningen, att staden styrdes av ett fåtal av
invånarna och att »menigheten» hade mycket litet att
säga. Stockholm skulle vara en borgarnes stad, men
»borgare» och invånare i staden voro begrepp, som alls
icke sammanföllo, ty både uppåt och nedåt hade de
styrande avgränsat sig mot stadens övriga befolkning. Vi
vända oss först till avgränsningen uppåt, mot de bägge
frälsestånden, det andliga och det världsliga. Så mycket
man förmådde sökte man hindra medlemmar av dessa
att slå sig ned i staden och där förvärva egendom, och
av Tyrgils Knutsson hade staden utverkat ett nu
förlorat »förbudsbrev om gårdars säljande i Stockholm och
på malmarne till krigs- och andliga stånden» — ett
förbud, som dock ej kunde upprätthållas. Då och då
gjorde man likväl försök i denna riktning.
När fru Karin till Lindholm, änka efter marsken Sten
Pedersson (stjärna), 1469 inköpt ett bland de
förnämligare husen i staden, beläget vid Svartmunkegatan,
gjorde rådet, när det utfärdade fastebrev för henne, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
