Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälset och kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fick han ett avböjande svar. Vilken den borgare varit,
som avgav det, upplyser tänkeboken icke, men väl
meddelas svaret, och detta säges vara detsamma, som
borgmästarna redan i vintras i S. Gertruds gillestuga givit
riksföreståndaren: att Stockholms menighet väl ville
med rikets råd och allmoge stå emot dem, som sökte
rikets fördärv, men att den ingalunda ville handla mot
rikets råd. Vidare upplyser tänkeboken, att
riksföreståndaren dagen förut i sakristian fått samma svar av
de båda borgmästarna Bengt Smålänning och Philpus
Jensson, och då — slutar tänkebokens relation — »hötte
herr Sten sin näve för herr Bengt Smålännings
kindben». Brytningen var således klar. Några dagar därefter
meddelade Philpus Jensson, att han, vilken såsom
ledamot i borgrätten stod i slottsherrens tjänst, på begäran
blivit löst från detta tjänsteförhållande, men som det
tycktes utan någon ovilja från Sten Stures sida. I juni
bröt inbördeskriget ut, och stämningen i Stockholm
tycktes nu ha blivit ganska upprörd. En kvinna, »Halta
Birgitta», som varit inne i slottet, hade där spritt ut ett
rykte, att de riksens råd, som lågo i staden, skulle
tillsammans med menigheten i staden under följande natt
försöka att genom överrumpling bemäktiga sig slottet.
Besättningen på detta hade därför dragit sina harnesk
på och var under hela natten beredd på ett anfall.
Något dylikt hade emellertid aldrig planlagts, och för
spridandet av det falska ryktet dömdes halta Birgitta
till stupan. I augusti landsattes danska trupper i
närheten av Stockholm, och belägringen började. Om denna
och de viktiga händelserna hösten 1497 är tänkeboken
egendomligt nog alldeles tyst. Den enda notis, som har
avseende härpå, är uppgiften, att herr Sten låtit ned-
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
