Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Frälset och kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inställa sig inför rätta, när så påfordrades — tydligen
därför att han ej skulle häktas. Men det hjälpte blott
tills vidare. Då rådet två dagar senare ånyo
sammanträdde och Per skinnare infunnit sig, beslöto fogden
och rådet, att han icke skulle få njuta borgen utan
sättas i stadens järn. Vid ett nytt sammanträde den 19
december — denna gång i Sten Stures närvaro — beslöts,
att Per skinnare skulle sitta kvar i häkte, till dess att
bättre blivit rannsakat i målet. Den 5 och 21 januari kom
det åter före, då vittnen hördes. Ett av dessa hade väl
sett slagsmålet, men kunde blott intyga, att en höll
Lambrekt i armen, medan två andra slogo honom i
huvudet. Om Per skinnare, som tydligen var den, som
höll honom i armen, hade han intet annat att förmäla.
De andra vittnena tyckas icke ha varit närvarande, då
dråpet begicks, utan hade blott talat vid den till Uppsala
undanflydde dråparen och redogjorde för hans uppgifter
till dem. Drängen hade väl erkänt det knivstyng, han
givit Lambrekt, men beträffande sin husbonde hade
han, så vitt man kan tolka de i stadsskrivarens referat
orediga vittnesmålen, ingenting medgivit. Vittnena hade
dock fått det intrycket, att drängen så mycket som
möjligt ville hjälpa denne och att han därför ej ville ut
med hela sanningen. Då Per skinnare heller icke ville
tillstå något, nedsatte rätten en nämnd av tolv borgare
att värja eller fälla honom, och dessa förklarade, att de
icke kunde värja honom, då han dock varit i flock och
farnöte med dråparen. Ty dömdes Per skinnare till
svärd. Om den egentlige dråparen, drängen, höra vi
däremot ej vidare talas. Han hade väl redan före
klosterfridens slut satt sig i säkerhet och flytt.
Ibland kunde saken uppgöras i godo. 1479 hade skep-
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
