- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
54

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsklasserna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alla mästarna på en tunna öl, varvid han själv till detta
gille fick inbjuda en gäst. Sedan skulle han under tre
år göra tjänst som lärling. När hans lärotid var
genomgången, blev han tydligen »sven» — säkerligen dock
först efter ett gille. Svennerna skulle städjas två gånger
om året, och ingen fick i sin tjänst taga en sven, som
före laga tid övergivit sin husbonde. Vidare fick ingen
mästare hava flera än tre svenner, så framt icke de
mästare, som kunde hålla sig med dylika, redan hade
åtminstone en i sin tjänst. Mästare kunde ingen bliva,
förrän han »tjänt ett år här i kompaniet», så framt han
ej redan var mästare i en annan stad. Men även då måste
han avlägga nytt mästarprov i Stockholm. Detta
bestämmes ganska noga och även det åtföljande gästabudet.
Efter detta skulle verkmästaren följa honom till
rådstugan att där söka burskap.

I köttmangarnas (slaktarnas) skrå, som stadfästes
1477, stadgas bestämt om antalet biträden; varje mästare
fick blott hava en mästersven och en lärling. Slaktarna
hade i sitt skrå också en annan bestämmelse, som
visserligen saknas i timmermännens och skomakarnas, men
som med all sannolikhet av dem tillämpades. Stadens
slaktare fingo nämligen ej vara flera än åtta, så framt
ej rådet ville tillstädja flera. Antagligen vägrade även
timmermännen och skomakarna att godkänna flera
yrkesbröder, än de ur konkurrensens synpunkt ansågo
lämpligt, och i de bättre redigerade skrån, som
utfärdades på 1500-talet, angives ofta det antal mästare, som
fick finnas i staden — så i skrået för gryt- och
kanngjutare (fem grytgjutare och fem kanngjutare), i
bårdskärarskrået (sex stycken), i snickarskrået (högst åtta).
Att för svennen bliva mästare var sålunda icke lätt. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free