Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minst krävande var nog det mästarprov, han skulle
utföra och vars beskaffenhet noga nagelfors. Men dessutom
— och det var förmodligen svårare — skulle han äga en
viss förmögenhet. Skomakarsvennen skulle äga 20 mark.
Inom det finaste ämbetet voro kraven större. För att
bli guldsmedsmästare fordrades att äga fem lödiga mark
silver (ej mark penningar) och verktyg för minst en
lödig mark, och vidare kom — liksom i alla yrken — det
gästabud, som han måste hålla för mästarne inom
ämbetet, samt ytterligare ett öre penningar till öl, en
mark vax, sex mark i harneskpenningar och troligen
även andra avgifter. Slutligen funnos ännu andra
svårigheter för den sven, som ej var född i Stockholm, som ej
var son till en guldsmed eller gift med en guldsmeds
dotter eller guldsmeds änka. Antalet mästare var inom
varje yrke, om än kanske ej alldeles fixt, dock i det
närmaste bestämt, och de, som redan voro mästare, voro
naturligtvis angelägna om att ej få konkurrenter. Så
framt ingen ledig plats fanns inom ämbetet, var man
nog ej böjd för att där intaga en sven, hur skicklig han
än kunde vara. Rätten att vara mästare betraktades
nämligen såsom en rätt för familjen, och man ville
gärna så mycket som möjligt hindra den, som icke var
son eller måg till en guldsmed eller »konserverat»
änkan, att komma in i yrket. Mästarprovet ledde därför
ej alltid till målet, och efter detta fick svennen ofta bege
sig ut på vandring att annorstädes söka sin utkomst.
Från 1400-talet hava vi ytterligare blott två av
borgmästare och råd stadfästade skrån, smedernas av 1479
och murarnas av 1487. Även för skräddarna och
överskärarna fanns ett dylikt nu förlorat skrå, som
»renoverades och förnyades» 1501. Likaså fanns ett gammalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
