Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Samhällsklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förefaller onekligen egendomligt, och det är därför
troligt, att han, som var stor husägare, dragit sig tillbaka.
Detta antagande styrkes av ämbetsboken. Som jag sökt
göra troligt kunde ingen »ämbetsman» inväljas i rådet.
Men nu finnes »Knut Guldsmed» 1501 upptagen som en
av kämnärerna, vilka räknades till rådet. Skrivaren har
emellertid sedan överstrukit »Guldsmed» och i stället
skrivit »Nilsson». Året därpå upptages »Knut Nilsson»
som rådman och rättsfogde, icke »Knut Guldsmed», och
1503, då han var skotherre, kallas han likaledes »Knut
Nilsson». Vid de förtroendeposter, han förut (före 1501)
innehaft, kallas han regelbundet Knut guldsmed, aldrig
Knut Nilsson. Möjligen hade hans bod och verkstad
övertagits av de båda guldsmeder, Karl och Jacob, som
— bredvid varandra — stå främst på skotbokens lista
över det inre kvarteret. Även en annan reduktion av
affärernas antal kan tänkas. Hörnhuset vid Stortorget
och Trångsund ägdes av Lasse Kusse, och nu slutar
listan över det inre kvarteret med följande namn: Jacob
guldsmed, Nils guldsmed, Lasse Kusse och unge
Laurens guldsmed. Man har då en viss rätt att gissa, att de
tre guldsmederna haft en gemensamt driven affär i
Lasse Kusses hus. Mästarna i guldsmedsämbetet voro
tolv, men de av dem innehavda affärerna möjligen blott
åtta. Det senare är dock kanske endast en ogrundad
gissning.
De ämbeten, som räknade de flesta mästarna, voro
utan tvivel skomakare och skräddare. Jag har — dock
med reservation för riktigheten — räknat 24 av vardera
och dessutom 5 skräddarhustrur, som mycket väl
kunna ha fortsatt de avlidna männens yrke.
Skomakaryrket tyckes ej ha varit vidare lukrativt, ty av de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
