- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
78

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Stadens finanser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men vad Stockholms borgare beträffar, blevo genom
konung Kristoffers brev av den 20 oktober 1444 »våra
besittande borgare här i Stockholm» för deras troskap
och viktiga tjänst befriade från tull på de varor, som de
i landet införde, dock så att de skulle ej under sig
hantera främmande mäns gods utan deras rätta eget.
Friheten gällde således blott »besittande»
Stockholmsborgare — d. v. s. husägare — och dessa fingo ej
falskeligen under sitt namn importera gästers eller främmande
köpmäns varor. Till tull å de varor, som dessa senare
införde, stod således konungens rätt kvar. Privilegiet
bekräftades genom riksrådets brev av den 30 januari
1448. Men med allt detta var staden Stockholm ej
berättigad att uppbära några tullavgifter. Den tolkningen av
privilegiet, som man vid första genomläsningen är
böjd att göra, är onekligen den, att de besuttna borgarna
ej skulle betala någon tull alls och att gäster och
främmande köpmän fortfarande skulle betala den till
konungen. I intetdera fallet synes staden hava haft rätt
till någon tull. Men då kämnärernas räkenskaper likväl
upptaga en inkomst från »cysen», tyckes man stå inför
en klar motsägelse. Denna torde dock kunna förklaras.

I de stadens ingälder, »vilka de helst äro», om vilka
stadslagens nyss citerade konungabalk talar, inbegreps
säkerligen även tullen. Dessa ingälder skulle, när
stadslagen skrevs — omkring 1350 — delas mellan konungen
och staden. Men 1444 avstod konungen till en viss
utsträckning från sin andel, under det att staden behöll
sin. De besuttna borgarnas vinst av privilegiet synes
således ha varit tullens nedsättning till hälften, till den
andel, som staden uppbar, under det att gäster och
utländska köpmän samt icke besuttne borgare fortfarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free