- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
89

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Stadens finanser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

årlig avgift, tomtöret, upplätos åt dem, som på denna
ofria grund ville uppföra byggnader. Dessa kunde sedan,
utan att stadens tillstånd krävdes, försäljas, varvid
köparen dock förpliktades att till staden erlägga det
stipulerade tomtöret eller — som det ock kallades — »stadens
ränta». Ett dylikt fall anföres i tänkeboken den 5 maj
1498, då hustru Birgitta för 70 mark sålde en henne
tillhörig byggnad, som låg på stadens mark. Men vid
köpet antecknades, att köparen förvärvat »blotta
byggningen förutom tomten», av vilken tomt »årligt tomtöre
avgår till staden» — tyvärr angives ej beloppet.
Betalades ej tomtöret, kunde staden taga huset i mät. Därpå
finnas ock exempel. Så hade gamle Olof smed ett
till 30 mark värderat hus vid Norreport, för vilket han
— tydligen under flera år — underlåtit att betala
tomtöre, och den 6 oktober 1492 tog staden då huset i mät,
dock mot betalande av en mellangift av 6 mark. De
resterande tomtörena tyckas således ha uppgått till icke
mindre än 24 mark. Det belopp, med vilket tomtöret
utgick, var naturligtvis beroende av tomtens läge och
storlek. Att döma av de få gånger, då beloppet angives,
tyckes det vanligaste ha varit tre eller fyra mark om
året. Förmodligen utgick tomtöret i en viss proportion
till den beräknade avkastningen. Ty sannolikt är det
tomtören och fastighetsskatt, som avses i en anteckning
den 21 september 1482, då borgmästare och råd beslöto,
»att alla de uppstäders borgare och bönder, som äga
gårdar här i staden, skola utgöra till staden ett öre av
varje mark, som de bära upp av räntan av deras hus».
Denna skatt skulle således utgå med 12½ procent av
hyresbeloppet, och det förefaller väl högt. Men med all
sannolikhet sluppo stadens egna borgare undan för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free