- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
91

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Stadens finanser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tydligen för denna summa arrenderade ut den.
Ytterligare 15 mark upptages samma år i inkomst från södra
kvarnen varvid dock 8 mark avräknades för utförda
byggnadsarbeten. Genom samma brev hade staden
erhållit den s. k. nya kvarnen, som också upptages i
förteckningen och som räntade 6 mark. Vidare förekommo
där också tegelhuset, som betalade 34 mark, och
humlehuset, som räntade 28 mark, men icke klädeshuset och
vågen. Allt som allt uppbar staden i dylik ränta mellan
200 och 300 mark. Att döma härav var tomtöret —-
vilket, som sagt, icke förekommer i kämnärernas eller
skot-herrarnas redovisningar — en bland stadens mest
betydande inkomsttitlar, ehuru de särskilda räkenskaperna
bevarats endast för 1440.

Tillsynen över stadens tomter måtte dock ha varit mer
än lovligt slarvig. Vi sågo nyss, huru tomtöret för gamle
Olof smeds hus under åratal icke hade utkrävts. Ett
annat exempel är också talande. Tideke Peckow hade
sålt ett hus till borgmästaren Magnus Eriksson, och
först därefter upptäcktes det, att huset låg på ofri,
staden tillhörig grund. Huset dömdes då att brytas ner,
men då det befanns, att det skulle kosta mera att bryta
ned det och uppbygga ett nytt, än de hundra mark, som
borgmästaren ännu hade inne av den endast delvis
er-lagda köpesumman, fick det stå, men togs förmodligen i
mät av staden. Inför rätten svor då Peckow, att han, då
han köpte huset av Hans Kröpelins arvingar, icke
visste, att huset skulle erlägga någon ränta (den 6 och 29
maj 1475). Den hade således under åratal icke erlagts.

En annan inkomst för staden var en skatt på vissa
yrkesutövare. Den troligen åberopade rättsgrunden
känner jag icke, ej heller när skatten införts. Den drab-

91

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free