Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Stadens finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
penningarna 72 mark, 4 öre och 2 örtugar. 1462 ha de
möjligen stigit till omkring 130 mark. 1463, som i följd
av de politiska oroligheterna var ett nödår, var hela
inkomsten av skot och pålapenningar 426 mark och
några öre. Då skotpenningarna utgjorde blott 365 marx,
stego pålapenningarna dock till omkring 61 mark,
sjönko 1464 ner till blott 37 mark, stego 1465 till något över
80 mark, 1466 till 105 mark (ören överallt oräknade).
För år 1467, då blott litet över 59 mark inflöto, har
skrivaren antecknat, att detta år »kommo icke skepp för
belägringens skull». Ännu sämre var det sista året, 1468,
för vilket några räkenskaper finnas. Anteckningen
lyder: »Uppburit af pålapenningarna 24 mark och lille
Jon Svensson haver inne med sig tio mark ... Item
Magnus Eriksson bar ock upp tio mark av
pålapenningarna och 3 öre.» Hur man än tolkar denna uppgift, blir
resultatet mycket dåligt. Men man bör här erinra sig,
att de förminskade hamnavgifterna berodde på det
under dessa år rådande krigstillståndet, som hindrade
fartyg att inlöpa i Stockholms hamn. Under lugna år voro
säkerligen pålapenningarna jämte skotet och tomtöret
stadens mest betydande inkomst.
Pålapenningarna uppburos antagligen av den
hamnfogde, som rådet tillsatte, men redovisades för och
ingingo till skotherrarna. Dessa voro fyra, av vilka två
valdes ur rådet, två ur »menigheten». Vad beträffar den
skatt, det s. k. skotet, som de skulle uppbära, var denna
bestämd till en örtug per mark av årsinkomsten, d. v. s.
ungefär 4 % av denna. Hans Hildebrand har dock tolkat
bestämmelsen så, att dessa 4 % skulle erläggas icke av
inkomsten utan av förmögenheten. En dylik
kommunalskatt skulle även för nutidens hårt prövade skattedraga-
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
