- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
106

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Stadens tjänare och förtroendemän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förhöjt till sex mark, har förbudet fått den mera tänjbara
formuleringen, att borgaren i fråga skall »gå själv eller
en annan god borgare, som därtill fallen är, om han laga
förfall haver». Att pröva förfallet och substitutets
fallenhet var emellertid vårdskrivarens sak, och han var väl
ej alldeles otillgänglig för klingande skäl. I vissa fall
måste rådet självt göra undantag, och 1477 utsattes ett
vite av 40 mark för de skeppare och borgare, som skulle
resa till Norrbotten, vilka icke före avresan skaffat den,
som i deras frånvaro gick i vård och vaku. Det ser, av
ordalydelsen att döma, till och med ut, som om
hustrurna i mannens ställe fått göra tjänst. 1476 beslöts, att
»Mattis Syndersorgs hustru skall göra var annan vård
till en tid, tills dess att Mattis kan vederfås», och 1479
gåvo borgmästare och råd »hustru Anna, Joan
Kanngjutares efterleverska, fri och kvitt för vård, vaku och
all stadens tunga». 1480 sade »hustru Anna, Jenis
Bagares efterleverska, upp sitt borgerskap, och för hennes
ålderdoms skull befriade borgmästarne och rådet henne
från skot, vård, vaku och annan stadens tunga och
dagsverke». Men det gällde givetvis i alla dessa fall
skyldigheten att i mannens ställe ordna med
vakthållning, och i burspråken föreskrevs också att den som
vistades på annan ort skulle hava »en husman» i sitt
hus, som vård och dagsverke gör för honom.

Det antal timmar, under vilken vården skulle vara i
tjänst, var väl beroende av årstiden, av mörka eller ljusa
nätter. I 1462 års burspråk, som utfärdades vid
pingsttiden, bestämdes: »ingen tappe öl sedan 9 är slagen och
i vård är ringt». Tjänstgöringen synes således om våren
och sommaren ha börjat klockan 9 om kvällen, och i
samma burspråk meddelas, att ingen vid tre marks böter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free