Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Husen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att ej gräset på taket må torka bort, innan det är
färdigt att avbetas, plägar husets folk, när regnet tryter,
sorgfälligt vattna det.» Trähusen var sålunda vanligen
torvtäckta, men stenhusen hade i regel tegeltak eller var
täckta med spån. Uppgifterna i stadens räkenskaper om
leveranser av näver till skolstugan eller »Stora huset»
vid Fiskastrand innebär icke, att dessa byggnader haft
torvtak, som man vanligen har föreställt sig. Näver
användes i alla byggnader för att isolera bjälkändar,
bjälklag eller takstolar. Man kan ännu i äldre byggnader finna
näver i stället för isoleringspapp. Bykyrkans tegeltak
omtalas i tänkeboken den 14 juli 1477, och i sitt
donationsbrev till S. Barbaras kor (på 1480-talet) uppgiver
Folmar van Lunden, att han dit skänkt bland annat ett
stenhus med ett tak »väl belagt med tegel». Av
påträffade fynd att döma voro både svartbrödraklostret och
gråbrödraklostret täckta med munk- och nunne-tegel.
Sådant taktegel var det vanligast förekommande, men även
fjälltegel användes i 1400-talets Stockholm.
 |
| Fig. 17. Uppmätning av källarvåningen i fastigheten Svartmangatan 9, »Nummerlotteriets hus» (kv. Cepheus 2 och 3) visande de tre senare sammanbyggda medeltida husen. Svartmangatan nedåt. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
