Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Gillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig i de mässor, som gillet bekostade, det andra i den
välgörenhet, som ett gille, åtminstone ofta, utövade, men
alltid i den hjälp, som gillebröder och gillesystrar från
gillet erhöllo, och det tredje i de »gilledrycker», som
årligen höllos. Vi skola här fästa oss vid några av de
förnämsta gillena.
Det måhända äldsta av de vid 1400-talets slut
fortbestående gillena var S. Gertruds, vars historia likväl
endast är ofullständigt känd, men som från början
säkerligen var ett tyskt köpmansgille. Under senare
delen av 1300-talet var Stockholm ju en övervägande
tysk stad, och spänningen mellan de tyska och de
svenska borgarna brast ofta ut i oroligheter. De tyckas därför
ha haft olika gillen. Så fanns det säkerligen både ett
tyskt och ett svenskt Vårfrugille. Redan i ett brev av
den 27 september 1353 talas om Helga Jungfruns
gillebröder av svenska nationen, vilka då hade inköpt ett
hus och vilkas gillestadgar stadfästades av Magnus
Eriksson. Men tillägget av svenska nationen antyder, att
det fanns också ett annat gille av tyska nationen. 1392
utbröt den blodiga strid mellan de tyska vitalianerna
och det svenska borgerskapet, som kulminerade i
de s. k. Käpplingemorden. Enligt den ovan omtalade
relationen rörande denna tilldragelse samlades
svenskarna i S. Olofs gillestuga, under det att tyskarna
tyckas ha hållit till i S. Gertruds. Dessa två
gillestugor existerade således 1392 och hade då med all
sannolikhet existerat sedan flera år tillbaka. Genom en
anteckning i jordeboken den 27 januari 1438 få vi
vidare veta, att S. Gertruds gillestuga — åtminstone
detta år och säkerligen även förut — låg vid
Skomakargatan. Bland dem, som 1392 sannolikt tillhört S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
