Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. De medeltida namnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bundna till klosterkyrkan. De kunde även hållas i
bykyrkan, lika ofta, kanske oftare i det fria, t. ex. på Stora
torget. Men dessa predikningar voro icke — såsom
Olavus Petri skrev — »evangeliska», utläggningar av
bibelordet, utan ofta s. k. exempelpredikningar. Predikanten
berättade — vad vi skulle säga — en novell eller
anekdot — t. ex. om den envisa gumman, som höll på, att
åkern var klippt och icke skuren — och utlade denna
sedan allegoriskt. En hjälpreda för dylika predikanter
var vår första i Stockholm tryckta bok, »Dyalogus
creaturarum». Att här närmare redogöra för dessa
predikningar, torde dock vara överflödigt, dels därför att jag
redan gjort det i min svenska litteraturhistoria, till
vilken jag i detta fall kan hänvisa, dels därför att ingen av
de predikningar, som bevarats från medeltiden, så vitt
man vet, hållits i Stockholm. I religiöst värde för
medeltidens människor stod till sist den på modersmålet
hållna predikan vida tillbaka för den latinska mässan.
Att bevista denna var en plikt, men knappast att åhöra
en predikan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
