Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Stadens milis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XVIII
STADENS MILIS
Om stadens försvar nämner stadslagen intet, men
dess underförstådda mening var tydligen, att denna
skulle försvaras av samtliga borgare, av »vården», som i
fredstid upprätthöll ordningen i staden och som hade
fullt krigisk utrustning: järnhatt, armborst, pilar och
harnesk. Detta hindrade emellertid icke, att regeringen
vid krigstillfällen gjorde särskilda utskrivningar för
militära företag, som icke avsågo stadens försvar. Det första,
som rådet då hade att göra, var att utse »rotamästare».
Staden synes nämligen ha varit indelad i vissa »rotar»
eller distrikt, vilka rotar voro skyldiga att vid en dylik
utskrivning uppsätta ett visst antal ryttare och betala
det härför erforderliga beloppet, det s. k. »rotatalet»,
som skulle »sättas» d. v. s. bestämmas av rotamästarna.
I borgmästarräkenskaperna för 1440 finnes en post, som
talar för denna mening: »Item 30 mark av de rotar, som
ej gjorde väpnare ( = sände ryttare) ut till Öland, då
Sander var hövitsman.» Rotamästarens uppgift var
således icke, om jag fattat saken rätt, att bland borgarna
utskriva det behövliga manskapet, utan att uppbära
den extra skatt, som varje borgare var skyldig att
erlägga samt att sedan utbetala solden till det värvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
