- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
393

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Stadens milis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

staden kontroverser ägt rum, om vilka tänkeboken ej
nämner ett enda ord. På sommaren 1483 hade Sten
Kristiernsson (Oxenstierna) dräpt en borgare Nils
Persson, och härom berättar Olaus Petri: »Då herr Sten
[Sture] var till Gotland, skedde ett upplopp i Stockholm,
och det kom så till, att herr Sten Kristiernsson slog en
borgare ihjäl oredliga i ett hemlighus, och när han det
gjort hade, gav han sig till Gråmunkekloster. Men
borgarna församlade sig och stormade till klostret och togo
honom där ut med våld. Då fru Ingeborg, herr Sten
Stures, det förnam, att sådant uppror var i staden, lopp
hon hasteliga där till med och ville undsätta herr Sten
Kristiernsson, att han skulle icke ihjälslagen varda. Men
bullret var så stort, att hon intet vart aktad, utan i
trånget blev hon omkullskjuten, av vilket herr Sten
storliga förtörnad vart, räknade det högt och ville hava stor
bot därför. Dock lade riksens råd sig så där emellan,
att saken vart fördragen, och måste då Stockholms stad
göra en sådan förpliktelse, att de alltid skulle stå fäste
med herr Sten, evad påkomma kunde, vilket de också
gjorde.»

Tyvärr nämner Olaus Petri intet, om hur det gått
med brottslingen, sedan han gripits i Gråmunkeklostret.
Ett dylikt dråp, som kränkte hemlighusfriden, var ett
edsörebrott och gällde livet. Men någon rättegång mot
den högtställde dråparen -— en brorson till ärkebiskop
Jöns — blev, såvitt man känner, aldrig av. Troligen
gjorde dråparen privatiin upp med den dräptes
rättsinnehavare.

Sten Stures ovilja mot staden blev snart övervunnen,
och den 22 november utfärdade han följande brev, som
också belyser upploppets karaktär: »Jag Sten Sture i

393

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free