- Project Runeberg -  Stockholm vid 1400-talets slut /
445

[MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Brott och straff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett annat fall var av samma art. En finne, som i en
badstuga stulit 7 öre av en gammal kvinna, skonades på
herr Nils Turessons (Bielke) bön från galgen och
straffades blott med stupan och förvisning från staden.
Ehuru han begått badstustöld, fick han således mildare
straff än den förre (den 24 april 1493). Vanligen var det
på någon betydande persons förbön, som tjuvar
skonades till livet. Så slapp tjuven Peder Mattson på två
förnäma fruars förbön från galgen, »men kommer han i
staden igen, då skall han stå sin rätt efter ty som
tillbör» (den 11 augusti 1479). Samma straff, förvisning ur
staden, fick en annan tjuv, riddaren Hans Kröpelins
(Oxenstierna) dräng, emedan hans fästmö begärde hans
liv (den 19 juli 1490). Det egendomligaste fallet
inträffade 1488. En tysk tjuv, Klaus Hansson, hade utförts till
galgen, i sällskap med bödeln stigit upp på stegen, men
kastade ned bödeln, gjorde sig fri från repet och löste
själv sina händer. Efter detta kraftprov tyckes
folkmassan ha tagit hans parti, och hängningsstraffet
förmildrades till förvisning ur staden.

Egendomligt är också det sätt, på vilket rätten
behandlade vettvillingar. En dylik, som icke namngives,
hade stulit och skulle hängas, men på målsägandens
bön och då han var en vettvilling, skonades han till livet,
men skulle stupaslås, mista ena örat och rymma staden
(den 10 mars 1477). En kvinnlig tjuv, Mechtild
Månsdotter, som »ej var vid sina fulla sinnen», blev blott
förvisad ur staden (den 19 dec. 1495), men måtte ha
kommit tillbaka, ty den 14 november 1496 stod »Mechtil, en
rasande kona», åter inför rätta för tjuvnad och dömdes
denna gång till stupan samt förvisning på nytt.

Även för havande kvinnor visade man åtminstone nå-

445

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stock14/0447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free