Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter och anmärkningar - 3. Samhällsklasserna - 4. Stadens finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid. 62. »Livsvån» = livskraft.
Sid. 64. I de bestämmelser, som utfärdades för glasmästarämbetet
i Stockholm år 1585, föreskrives bl. a. alt av de 6 mästarna 4
skulle vara glasmästare och 2 målare. K. G. Cedergren o. G. von
Schoultz, Svenska skråsigill, Sthlm 1944.
Sid. 68. Enligt Folke Lindberg, a. a., voro skomakarna åren 1461—
65 21—25 st. samt 1516—19 22—25 st.; skräddarna voro 1461—65
16—20 st. och 1516—19 20—25 st.
Sid. 71. Om sambandet mellan hanlverksämbeten och gillen se
Folke Lindberg, a. a., s. 68, saml Allan Etzler, Sancte Örjens
gille, i Med hammare och fackla, Sthlm 1931.
Sid. 72. Privilegiebrevet 1456 se ovan not till sid. 14.
4. STADENS FINANSER
Sid. 76. Kämnärsräkenskaperna ingå i utgåvan av skotteböckerna.
— Stadslagen se not till sid. 9.
Sid. 78. Konung Kristoffers privilegiebrev 1444 se not till sid. 14.
Sid. 79. W. Koppe, Lübeck-Stockholmer Handelsgeschichte im 14.
Jahrhundert, Neumünster 1933.
Sid. 80. Det emyska ölet = öl från Einbeck i Hannover.
Sid. 82. Enligt K. F. Söderwall, Ordbok över svenska
medeltidsspråket, Lund 1884—1918, är zedoviarot siddefär.
Sid. 83. Halvar Sundberg har i sin utredning om Tolagsrätt och
tullhusbyggnadsskyldighet (1922), kommit till den slutsatsen att
något klädeshus aldrig funnits i Stockholm. Hans bevisföring
är dock inte övertygande. Jfr Adolf Schück, Studier rörande det
svenska stadsväsendets uppkomst, sid. 439. År 1550 låg
klädeshuset vid Svartmunkebrinken. — 1549 förekommer väl i
tänke-boken (ej i ämbetsboken) en Jon klädesskrivare, men om hans
ämbete nämnes intet.
Sid. 86. Hans Wardborch hette eg. Wardenberch och var
skott-herre.
Sid. 93. Belägenheten av hamnarna och tornen framgår av kartan
fig. 64.
Sid. 95. Om de medeltida stadsskatterna se Adolf Schück, a. a. sid.
329 ff. samt i Norstedts världshistoria V, sid 370; Folke Lindberg,
Hantverkarna i medeltid och äldre Vasatid; E. Lönnroth, Stats-
464
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
