Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter och anmärkningar - 5. Stadens tjänare och förtroendemän - 6. Husen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkor, Sthlm 1937, sid. 643; C. R. af Ugglas, Från Bernt Notkes
Stockholmsår, Fornvännen 1940.
6. HUSEN
Sid. 117. Fig. 11—16 äro hämtade ur Nordberg, Den medeltida
bebyggelsen i kvarteret Cepheus, i S:t Eriks årsbok 1939.
Sid. 125. Rörande Nils Pederssons husköp och transaktioner se
Tänkeboken sid. 135, 150, 281 f. Sedan domen fallit den 7 juli
1488 (sid. 305), betalade Erik Ryting till Nils Pedersson det av den
sistnämnda erlagda beloppet (sid. 317 och 598).
Sid. 126. Hustru Annas bostad (»stuga») låg i övre våningen,
Tänkeb. sid. 613; Jordeb. sid. 202. — Om höghus se Nordberg,
Medeltidshus i staden mellan broarna, S:t Eriks årsbok 1935.
Sid. 127. Då ägarna till två hus på var sin sida om en gränd
överbyggde gränden, var det dock vanligt, att det nya utrymmet
delades horisontalt, så att den ena husägaren erhöll den ena våningen
och den andra våningen ovanför. — Mantalsförteckningen 1582
är behandlad av Hans Forssell, Sveriges inre historia, D. 2, Sthlm
1875.
Sid. 128. Olaus Magnus, Historia de gentibus septentrionalibus 1555,
svensk översättning utg. av Michaelisgillet 1909—1925, Nionde
boken, kap. 38 (D. II, s. 164) Huruledes belägrade låta sin boskap
beta på hustaken.
Sid. 129. Fig. 17—20 äro hämtade ur Nordberg, Nya undersökningar
av gamla hus i Staden mellan broarna, i Rig 1936.
Sid. 130. Frederik Troels-Lund, Dagligt Liv i Norden i det 16:e
Aarhundrede, 4:e uppl. 1914. — Förteckningen över Bröderne av
S. Gertruds gille 1419—1484 är publicerad av G. E. Klemming i
Småstycken på fornsvenska (Bilaga till Fornskriftsällskapets
årsmöte 1882) Sthlm 1868—81.
Sid. 131. F. A. Dahlgren har i Glossarium över föråldrade eller
ovanliga ord och talesätt i svenska språket, Lund 1914—16, tolkat
bottnebräder som golvbräder. Till Dahlgrens tolkning ha Schück
m. fl. anslutit sig.
Sid. 133. Enligt den första bevarade boskapslängden från år 1627
fanns då i Staden mellan broarna 109 hästar, 46 kor, 3 oxar,
10 får, 1 lamm och 222 svin; Gösta Berg, Boskapsskötsel och
jordbruk i det gamla Stockholm, i S:t Eriks årsbok 1932. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
