Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Noter och anmärkningar - 7. Kyrkogården - 8. Rådhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sid. 166. Frans de Brun, S:t Nicolai port i gamla tider, i S:t Eriks
årsbok 1915, från vilken kartan fig. 31 är hämtad.
Sid. 167. Enligt Lizzie Carlsson, Bödelsämbetet i det medeltida
Stockholm, i S:t Eriks årsbok 1934 samt dens., Helvetet som
ortnamn under medeltiden, i Namn och Bygd 1933 betyder Helvetet
den åt norr liggande stadsdelen eller norra kvarteret.
8. RÅDHUSET
Sid. 169. Om Käpplingemorden och dateringen av denna händelse
se: Kjell Kumlien, Käpplingemorden, i S:t Eriks årsbok 1947.
Sid. 170 ff. Skildringen av Rådhuskvarteret och av Rådhusbyggnaden,
som på flera punkter skiljer sig från 1:a upplagans, bygger
på en undersökning av utgivaren avsedd att ingå i ett planerat
arbete om bebyggelsen i det medeltida Stockholm. — Om Klaus
Rytings hus och dess olika ägare se även ovan sid. 124. —
Rådhuskomplexet vid Stortorget har tidigare utförligt skildrats av
F. U. Wrangel, Anteckningar om Stockholms äldsta rådhus, i
Stockholmiana, Sthlm 1912; Frans de Brun, Ägarelängderna för
kvarteret Rådstugan under 1400- och 1500-talen, i S:t Eriks
årsbok 1914 samt Nils Östman, De äldre rådhusbyggnadernas
historia, i Stockholms rådhus och råd, Sthlm 1915.
Sid. 173. Schück har nog icke tolkat fastebrevet rätt, då han anser,
att köpet omfattade dels ett stenhus dels en obebyggd tomt
därintill vid Stortorget. Stenhusen brunno icke ned vid de eldsvådor,
som härjade Stockholm. Tak, trossbottnar, träluckor m. m.
förstördes mer eller mindre, men stenmurarna stodo i regel kvar.
Sid. 174. Sven Brandel, Rester av medeltida byggnader anträffade
vid gatuschaktningar i Stockholm sommaren 1917, i S:t Eriks
årsbok 1918.
Sid. 175. År 1502 »inmurades» nya »glasfönster» i rådstugan och till
dessa förfärdigades nya bågar. Skotteboken 1501.
Sid. 177. Om ombyggnaden av Rådhuset på 1570-talet finnas
uppgifter i Riksregistraturet; Konung Johan III:s byggnads- och
befästningsföretag, brev ur Riksreg. utg. av Victor Granlund,
Historiskt bibliotek I o. II.
Sid. 178. Uppgifterna om kanslershusets öden under 1500-talet äro
hämtade ur tänkeböckerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
